Först GI-Metoden och nu även LCHF-kosten

LCHF- Kosten har motståndare. Dessa motståndare har synpunkter
som riktar sig mot vad jag ansett om alla dieter för viktnedgång.
Här kommer en del kritik mot kosten.


Claude Marcus professor, Karolinska institutet,
Claude.Marcus@ki.seGöran Hallmans professor, Umeå universitet
Gunnar Johansson professor,Statens folkhälsoinstitut
Elisabet Rothenberg med dr, ordförande,
Dietisternas riksorganisationStephan Rössner professor, Karolinska institutet

Våra synpunkter, som har stöd inom svensk kostexpertis, går helt i linje med internationella organisationers riktlinjer, även om Eenfeldt vill låta påskina något annat, svarar Claude Marcus och medförfattare.

"Vi har tidigare belyst det vetenskapliga underlaget för
lågkolhydratkost (Läkartidningen 24–25/20008).
Lågkolhydratkost är inte prövad långsiktigt, och denna kost
kan innebära hälsorisker. Eenfeldt ifrågasätter nu delar av
vår kritik av lågkolhydratkost.
Eenfeldt plockar i sin kommentar till vår analys påståenden
ur sina sammanhang. Hans inlägg verkar snarare tillkommet
för att förvirra läsaren än för att klargöra det vetenskapliga
underlaget för hans egen uppfattning.
Den tekniken brukar kallas »som fan läser bibeln«.
Vi reder här ut begreppen på strikt vetenskaplig grund.

Som vi skrivit tidigare är viktnedgång, oavsett metod,
gynnsam för individer med fetma och typ 2-diabetes.
Därför är lågkolhydratkost okontroversiell för
korttidsbehandling av fetma. Det finns också ett
vetenskapligt stöd för att metoden i varje fall inte är sämre
än andra vikt-nedgångsmetoder. Observera att det befintliga
vetenskapliga stödet gäller kost med måttlig sänkning av
kolhydratinnehållet – den extremkost som Eenfeldt tycks
försvara har faktiskt aldrig blivit vetenskapligt prövad.
Vi refererar därför till den enda studien där långtidseffekten
av extrem lågkolhydratkost blivit undersökt, och där finner
man patologisk utveckling av blodlipiderna (Eenfeldts referens 19).
Att endast 40 procent av barnen kunde fullfölja epilepsidieten
gör inte resultaten mindre oroande.

Det finns inga långtidsstudier med lågkolhydratdiet.
Eenfeldt väljer därför att ifråga-sätta om just lågfettdelen
har någon betydelse i de långtidsstudier som visar gynnsamma
effekter av kombinationen lite fett + mycket fibrer + fysisk aktivitet.
I de studier som Eenfeldt refererar till är det visat i
multivariatanalyser att effekten på vikt kvarstår om man
justerar för fysisk aktivitet – något som Eenfeldt rimligen
noterat när han läst artiklarna. Det finns dessutom all anledning
att acceptera konceptet som helhet, eftersom även fysisk aktivitet
har många andra positiva effekter för hälsan.

Eenfeldt blandar ihop begreppen insulinkänslighet och insulinbehov.
Viktnedgång, oavsett hur den sker, leder till ökad insulinkänslighet,
vilket är gynnsamt från diabetessynpunkt. Minskat insulinbehov på
grund av minskat kolhydratintag är däremot inte ett tecken på
förbättrad diabetessjukdom, lika lite som minskat insulinbehov
i samband med maginfluensa är det.
Ett minskat insulinbehov är därför inte liktydigt med en ökad
insulinkänslighet.
Ett ökat fettintag leder till ökad insulinresistens, och vi refererar
i vår tidigare artikel även till mekanistiska studier, som visar varför det är så.
Eenfeldt citerar en mening ur den översikt vi refererar till
(hans referens 29) som tycks visa att mättat fett inte är
relaterat till insulinresistens, utan att nämna att författarna
därefter redovisar varför de diskuterade artiklarna inte är
vetenskapligt godtagbara. I denna artikel redogör författarna
för det vetenskapliga underlaget för sambandet mellan
fettintag och insulinresistens.
Författarna drar sedan slutsatsen att det behövs mer
forskning för att differentiera hur olika typer av fett
påverkar insulinresistens.

Den studie som Eenfeldt refererar till (hans referens 22),
som visar att lågkolhydratkost har gynnsam effekt på
insulinkänslighet, är en okontrollerad studie på tio individer
under tre veckor, där det inte heller går att utvärdera i vilken
utsträckning den gynnsamma effekten av viktnedgång
maskerar den negativa effekten av ökat fettintag.

Vi hyser en stor oro för långtidsbehandling med lågkolhydratkost
för viktstabila individer. Detta beror på de ökade hälsoriskerna
som ett högt intag av animaliskt protein, lågt intag av
kostfiber, grönsaker och frukt samt ett högt intag av
mättat fett innebär. Eenfeldt väljer att inte kommentera
de två förstnämnda hälsoriskerna, varför vi här hänvisar
till vår tidigare artikel.
Beträffande effekterna av mättat fett och risk för kardio- vaskulär
sjukdom väljer Eenfeldt igen att rycka ut en enda mening ur en
översiktsartikel (hans referens 56). I denna studie visar man en
linjär minskning av risken för hjärt-händelser över tid när man
minskat intaget av mättat fett, och att minskat intag av mättat fett
över en period av minst två år innebar 24 procents reduktion av
antalet hjärthändelser (0,76, CI: 0,65–0,90). Har det undgått Eenfeldt?

WHI-studien lyckades inte med sin målsättning att minska fettintaget
till 20 energiprocent fett; därmed kunde inte heller uppställda
hypo- teser utvärderas. Det finns därför all anledning att
titta på subgrupper, vilket studiens storlek tillåter.
Dessa stöder att mättat fett är farligt. Detta, liksom andra stora
studier som styrker sambandet mellan mättat fett,
LDL-kolesterol och kardiovaskulär sjukdom, redovisas i vår tidigare artikel.

Eenfeldt hänvisar till American Diabetes Associations riktlinjer, och även här krävs en korrigering. Lågkolhydratkost (dock inte den extremkost som egentligen diskuteras) för viktnedgång rekommenderas av ADA för högst ett år med kontinuerlig övervakning av blodlipider och njurfunktion; inget för egenbehandling således. För individer med risk att utveckla diabetes rekommenderas lågt fettintag (evidensgrad A) samt högt kostfiberintag. För sekundärprevention rekommenderas kostvanor som inkluderar kolhydrater från frukt, grönsaker, fullkornsprodukter och lättmjölk (evidensgrad B).
Våra synpunkter, som har stöd inom svensk kostexpertis, går således även helt i linje med internationella organisationers riktlinjer, även om Eenfeldt vill låta påskina något annat.