näringsrekommendationerna Diabeetikon ruokavaliosuositus 2008 - En annan sida av Lågkolhydratskosten!

Bra att veta om kolhydrater

Kolhydraterna i kosten har debatterats livligt, särskilt på diskussionsfora på webben. Diabetesförbundet har rentav beskyllts för att fara fram med felaktiga kostrekommendationer eftersom våra experter har en reserverad och kritisk hållning till lågkolhydratkost.

I januari 2008 kom Diabetesförbundet med sina nya kostrekommendationer och de ligger i linje med internationella rekommendationerna och vetenskaplig dokumentation.

Rekommendationerna är en bra grund för individuell kostplanering, viktkontroll och samordning av kost, motion och medicinering. Kolhydrater och bantning i de finländska rekommendationerna Vad som är lagom mycket kolhydrater i kosten beror på hur stort energibehovet är.

En generell rekommendation är att kolhydraterna ska utgöra 45–60 procent av energiintaget. Det kan vara till skada att över en längre tid äta mindre kolhydrater än rekommenderat. Barn kan störas i sin växt om kolhydratintaget minskar. Man går ner i vikt när man tillräckligt länge får i sig mindre energi genom maten än man förbrukar. När energiintaget minskar med 500–1 000 kalorier om dagen, minskar vikten med 0,5–1 kilo i veckan.

Rekommendationerna avråder för stort intag av hårda fetter och födoämnen som innehåller mycket socker. Kolhydrater och bantning i de amerikanska rekommendationerna De amerikanska kostrekommendationerna nämner att dels lågenergikost, dels kortvarig lågkolhydratkost (högst ett år) kan ge resultat vid bantning.

Vid lågkolhydratkost måste blodfetterna, njurfunktionen och hos nefropatipatienter också proteinet kontrolleras (American Diabetes Association ADA 2008, http://www.diabetes.org/).

Dessutom sägs det att effekten av lågkolhydratkost måste undersökas ytterligare eftersom det finns tecken som tyder på att till exempel LDL-kolesterolet kan stiga. Det finns inga närmare studier om de långsiktiga effekterna av lågkolhydratkost.
Dessutom bör det noteras att den som håller sig till lågkolhydratkost går miste om viktiga fibrer, vitaminer och mineraler. Också de amerikanska rekommendationerna uppger att en viktminskande kost ska ge ett energiunderskott på 500–1 000 kalorier om dagen i förhållande till den normala förbrukningen. Då går man ner 0,5–1 kilo i veckan. ADA rekommenderar att både typ 2- och typ 1-diabetiker ska ha hålla sig till ett varierat intag av kolhydrater för att få i sig tillräckligt med fibrer.

Bra kolhydratkällor är frukt, grönt, fullkornsspannmål, baljväxter och magra mjölkprodukter. Hur stort kolhydratintaget ska vara beror på energibehovet, men det rekommenderade minimiintaget är 130 gram kolhydrater per dag. Det får man av till exempel två glas mjölk och tre frukter, fem skivor bröd, två potatisar och mycket grönsaker. I viktreducerande kost (1 200 kalorier om dagen) motsvarar intaget 43 procent av hela energiintaget.

Den som inte behöver banta kan äta 200 gram kolhydrater vid ett energiintag på 1 800 kalorier.

Vetenskaplig dokumentation av lågkolhydratkost Två europeiska studier visar att lågkolhydratkost i kombination med proteinrik kost har ett samband med ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Den ena är en grekisk befolkningsstudie där uppföljningstiden var tio år. Den andra är en brett upplagd svensk studie där uppföljningstiden var tolv år. (Lagiou m.fl., Journal of Int. Medicine, 2007; Trichopoulou A , Psaltopoulou T , Orfanos P , Hsieh CC , Eur J Clin Nutr, 61(5): 575-81, 2007) I en befolkningsstudie på amerikanska sjuksköterskor som fick lågkolhydratkost i kombination med proteinrik kost kunde inget samband med hjärtsjukdomar påvisas. Uppföljningstiden var tjugo år. (Halton m.fl., N. Engl. J. Med., 2006)
W.C. Willet, en känd amerikansk forskare som deltog i den amerikanska studien, anser att alla tre studierna var högkvalitativa.

Skillnaderna i resultaten kan eventuellt förklaras med att man i Sverige minskar intaget av många hälsosamma matvaror när kolhydraterna minskar. I USA är det mest så kallad skräpmat som minskar.Vetenskaplig dokumentation och erfarenheter av kost enligt de nuvarande rekommendationerna Tre studier kring prevention av typ 2-diabetes, en finsk, en amerikansk och en kinesisk, visar att typ 2-diabetes kan förebyggas eller att sjukdomsdebuten åtminstone kan skjutas fram med hjälp av kost enligt de nuvarande rekommendationerna. Försökspersonerna åt kost där ungefär hälften av energiintaget kom från kolhydrater och där intaget av hårda fetter plus det totala energiintaget var tillräckligt små i relation till energiförbrukningen. Dessutom innehöll kosten mycket fibrer.

I den finländska studien gick försökspersonerna ner i vikt i snitt fem procent. De motionerade mer och det medverkade till resultatet. Det bör också observeras att kostfibrer bara finns i födoämnen som innehåller kolhydrater. (Lindström m.fl. Proc Nutr 2005; Knowler W. C.ym. N Engl J Med 2002; Pan X.R. m.fl. Diabetes Care, 1997) I den amerikanska studien Look Ahead ingick drygt 5 000 överviktiga personer med typ 2-diabetes. Med intensifierad behandling utifrån de gällande närings- och motionsrekommendationerna gick de i snitt ner 8,6 procent under det första året. De fick också bättre glukoskontroll och riskfaktorerna för artärsjukdom minskade. Samtidigt kunde medicineringen reduceras.

(Diabetes Care 2007) Dessutom har bland annat Diabetesförbundet många års klinisk erfarenhet av kost enligt de gällande rekommendationerna från sina diabeteskurser. Det visar att både sockeromsättningen och fettmetabolismen korrigeras med kost som följer de nuvarande rekommendationerna och innehåller lagom mycket energi. En förutsättning är att diabetesmedicineringen är rätt vald. Vid typ 1-diabetes är det A och O att rätta till insulinbristen. Basinsulin och måltidsinsulin doseras då utifrån hur mycket kolhydrater det finns i kosten. Principerna i näringsrekommendationerna är i sig desamma för alla diabetiker.

Det behövs mer forskning Resultaten från studierna och erfarenheterna av lågkolhydratkost med ett intag på mindre än 130 gram om dagen går isär när det gäller att bedöma om kosten är riskfri eller inte.

Det behövs därför mer forskning kring långtidseffekterna innan kosten kan rekommenderas som alternativ bantningsmetod för diabetiker eller personer med risk att få diabetes. Däremot är det bra för alla att minska intaget av fiberfattig men kolhydratrik kost som sockrade sötsaker, drycker och bakverk.

FaktaBas:
För mer information: näringsrekommendationerna Diabeetikon ruokavaliosuositus 2008, boken Diabetes ja ruoka, Diabetesförbundets näringsterapeuter, tfn 03-286 01 11