26 dec. 2007

Doping

Fråga: Vad anser du om doping?

Min kommentar: Svaret finns på min hemsida, men jag kan tillägga att det är olyckligt att fler och fler dopar sig! Frågor på nätsidor om olika preparat till viktnedgång och annat är vardagsmat nu, men det verkar som om frågeställare inte har en aning om att en del av dessa anses vara doping! Bästa är att fråga på dopingjouren.se!

Varför strongman, Rickard?

Mitt svar är ganska enkelt! Varken SHIF eller Styrkelyftförbundet hade en plats till mig. Skulle jag gå till den ena eller andra fick jag ändra på mina träningsmetoder!
Dessutom är det ju så här, att mitt rekord i kronlyft på 320 kg är inget som kommer att hålla i längden. Jag har lyft denna vikt 2 ggr, men jag håller mig till vikt upp till 300 kg. I år 2007 är mitt rekord bara på 290 kg! Att förbättra sitt lyft med ett par kilo per år, är ett utmärkt sätt att tävla med sig själv!

Strongman är dessutom inget fast begrepp. Då menar jag att marklyft, bänkpress och andra grenar kan se så olika ut. Mitt speciella kronlyft är just mitt sätt att lyfta på. Mitt rörelsehinder ställer till det en del, när det gäller att hitta rätt grenar! Jag vägde 60 kg när jag gjorde kronlyftet på 320kg! Jämfört med en strongman utan handikapp så tar han 1 ton i samma gren!

Min träning ser annolundare ut. Jag kan lyfta reps på 260X3 eller köra 280X2 kg. Dessutom ser dessa lyft till, att jag blir starkare i rygg, knä, axlar, armar! Vilket är positivt när jag ska ut genom dörrar och andra ting med min rullator!

Medelhavskost
Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett, Medelhavskost.
ca 35 E% fett
ca 25 E% protein
ca 40 E% kolhydrater


Koncept:
Ät mycket fisk, gröna bladgrönsaker, grönsaker, frukt, fullkorn, bröd, olivolja, rapsolja. Komplettera med baljväxter (bönor och ärtor), nötter och potatis. Sparsamt med mörkt kött, ägg och mjölkprodukter.


Positivt:
Medelhavskosten har visat sig full med naturliga antioxidanter. Innehåller nyttiga enkelomätattade fettsyror och rikligt med den fleromättade fettsyran Omega-3. Intaget av kolhydrater är måttligt, kommer främst från grönsaker och spannmål. Kosten har även visat sig bra mot hjärt- och kärlsjukdomar, dessutom ledgångsreumatism. Cancertalet är även lägre bland folk som lever i länder med denna kost. Kosten anses även minska risken för diabetes typ 2 på grund av sitt måttliga intag av snabba kolhydrater. Stort intag av naturliga antioxidanter, nyttiga fetter med mindre mättade fetter till förmån för de enkelomättade samt fleromättade fetterna, där blandning av Omega-6 och Omega-3 har visat sig viktig i senare forskning.
Den kretensiska medelhavskost är den alternativa kostmetod som även rönt stort intresse från traditionellt håll, sjukhus, forskning mm.
Negativt:
Inga negativa sidor har presenterats

Stenålderskost (paleolitisk kost)



Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett, Stenålderskost.
ca 28 - 47 E% fett
ca 19 - 35 E% protein
ca 22 - 40 E% kolhydrater
Koncept:
Stenålderkost bygger på att vi ska äta som vi tror att vi gjorde innan vi blev ett jordbrukssamhälle. Detta innebär främst vilt kött, fisk, grönsaker, frukt, nötter och frön. Man får inte äta spannmål, mjölkprodukter och livsmedel som innehåller mycket socker. Dessa räknas som föda som inte är anpassade för människan eftersom de tillkom senare som föda i samband med att jordbrukssamhället började att utvecklas, något som i mänskligt perspektivt är ganska så sent.


Positivt:
Vilt kött är en väldigt koncentrerad proteinkälla och innehåller dessutom mindre mättat fett än vanligt kött vilket är bra. Fisk har många positiva egenskaper och visat sig innehålla mycket av den fleromättade fettsyran Omega-3 vilken har många fördelar. Intaget av mindre kolhydrater anses även minska risken för fetma och diabetes typ 2. Kosten i sig innehåller en hel del med antioxidanter och andra bra näringsämnen.


Negativt:
Vem vet hur nyttig och faktisk allsidig kosten var på stenåldern. Att stänga ute mjölkprodukter och alla spannmål kan säkert passa somliga, men inte alla.

GI



GI

Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett, GI.
ca 30 E% fett
ca 20 - 30 E% protein
ca 40 - 50 E% kolhydrater
Koncept:
Man ska välja kolhydrater som har lågt GI-värde, så kallade långsamma kolhydrater framför kolhydrater som har högt GI-värde, så kallade snabba kolhydrater.
Ät helkorn, fullkornsbröd med hela korn, ärtor, bönor, linser och råris som har lågt GI-värde. Frukt, bär, pasta och mjölkprodukter har låg till medel i GI och är godkända.
Undvik vitt mjöl, godis, socker, sötad juice, läskedrycker, vitt bröd, snabbris mm. i större mängder, dessa har högt GI-värde. För att kompensera livsmedel med högt GI ät samtidigt kost med lågt GI-värde i samma måltid.


Positivt:
Läran om olika livsmedels olika GI-värden och vilken inverkan dessa kan ha på kroppen kommer ursprungligen från diabetikerhåll, där det har visat sig vara en bra metod för att kontrollera sina blodsockervärden med. Metoden har visat sig effektiv för bättre kontroll av hormonet insulin. Den största förtjänsten ligger därför i att man fått upp ögonen för att även kolhydrater kan leda till fetma och andra följdsjukdomar och att det är viktigt att balansera sitt kolhydratintag samt därtill välja rätt sorts kolhydrater.
Negativt:
Lätt att stirra sig blind på alla dessa GI-värden som faktiskt kan vara missvisande i vissa fall. Vad som inte framgått riktigt för många är att det är Glykemisk belastning som är det intressanta för att beräkna en måltids totala innehåll av så kallade bra (långsamma) eller dåliga (snabba) kolhydrater. Man tar ingen större hänsyn till näringsinnehållet i de livsmedel som man stoppar i sig som är väl så vikigt för att balansera en måltid. Det finns också ibland en överdriven rädsla för de så kallade snabba kolhydraterna som faktiskt kan ha en funktion att fylla vid behov av snabb energi hos en frisk kropp. Hur så kallade snabba kolhydrater och insulinet fungerar i vår kropp har också visat sig väldigt individuellt.

Atkins




Atkins
Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett, Atkins.
ca 50 E% fett
ca 30 E% protein
ca 20 E% kolhydrater
Koncept:
Atkins räknas som en ketogen diet tack vare den låga halten av kolhydrater och stora andelen av fett i kosten vilken innebär att mer fria fettsyror, så kallade ketoner används som bränsle. Kosten har en tydlig koppling till problem som kan uppstå med allt för mycket snabba kolhydrater och hur dessa kan påverka insulinet. Enkla sockerarter och raffinerade kolhydrater bör man undvika i största mån. Fleromättade fetter och transfetter ses som en stor bov vad gäller skapande av fria radikaler vilket bör minimeras och även vägas upp med intag av antioxidanter. Balansen mellan de fleromättade fettsyrorna Omega-3 anser Atkins som viktig. Fisk anses vara bra föda eftersom den innehåller Omega-3. Linfröolja likaså. Enkelomättade fettsyror anses nyttiga, olivolja förordas. Mättade fetter är mer acceptabla än i andra kostmetoder, därför är kött, ägg
och mjölkprodukter av olika slag tillåtna i större grad.
Man ska börja med lågt innehåll kolhydrater, ca 20 % när man börjar med denna kostmetod, något som man sen kan successivt höja något.
Atkins har en ganska djup förklaring till varför vi behöver tillskott av vitaminer och mineraler, dessutom förodrar han tillskott av vissa hormoner vid äldre ålder.
Positivt:
Studier på denna kost precis som andra beskrivna här har faktiskt visat att man kan gå ner i vikt med denna kost. Den har visat sig effektiv mot personer med stor fetma, sådana som troligtvis har stort insulinproblem. Dessutom har Atkins gjort oss uppmärksam på de snabba kolhydraterna och dess dilemma.
Negativt:
Det stora intaget av mättade fetter kritiseras och anses farligt, dessutom risken att man genom det låga kolhydratintaget kan missa nyttiga näringsämnen och antioxidanter. Detta kompenserar Atkins med kosttillskott av olika slag på gott och ont. Det höga intaget av proteiner och fett sammantaget anser många kunna vara skadligt även om forskningen inte är helt enig i frågan. De Ketogena kostmetoderna anses därtill kunna öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar på längre sikt anser somliga. Bristen på fibrer kan även leda till förstoppning. Det kan finnas risker med ett så stort intag av proteiner, även om det inte är bevisat. Frukt och grönt får en undantagen roll i Atkins diet. Dieten kan bli tråkig i längden. Långtidsanvändning av dieten kan göra vanliga kolhydrater som ris, potatis etc till att din kropp gör om dessa till fett!

25 dec. 2007

Fett och Kolhydrater

Fakta: Kolhydrater
Finns i: Bröd, gryner, pasta, potatis, frukt och grönsaker. Socker ingår också i begreppet kolhydrater.
Är bra för: Ger energi och ork. Hjärnan behöver kolhydrater för att kunna fungera och kroppen behöver dem för att bygga upp cellerna. Kolhydrater är också viktiga för ämnesomsättningen.
Om du äter för lite: Känner du dig trött och orkeslös.

Om fett
- Avstå inte, välj rätt!!

Du måste äta fett varje dag för att din kropp ska fungera.
Fett tillför energi och innehåller livsviktiga vitaminer som A, D, E och K. Själva fettväven är dessutom isolerande och skyddar de inre organen.
Eftersom fett är så viktigt för vår överlevnad kan kroppen lätt lagra fett, som en energireserv.
Äter du en balanserad kost behöver du inte vara rädd för att få i dig för lite fett. Faran är snarare det omvända.
Många undviker fett när de försöker gå ner i vikt. Det är rätt tänkt. Fett är det näringsämne som innehåller mest kalorier per gram. Men låt det inte gå över styr. Äter du för lite fett minskar fettförbränningen. Du måste äta fett för att förbränna fett. Det du ska fokusera på är att välja rätt sorts fett, inte att avstå.

Omättat och mättat fett
Man kan dela in fett i två huvudgrupper - omättat och mättat fett.Vilken grupp ett fett tillhör beror på hur fettsyrorna, fettets byggstenar, är uppbyggda kemiskt.Omättade fetter kan vara enkelomättade eller fleromättade.
Det omättade fettet är bäst för hälsan. Det finns bland annat i vegetabiliska oljor, fet fisk som ål, lax och makrill och skaldjur.

Kroppen kan inte framställa omättat fett själv så det är viktigt att vi får i oss det via maten.
Det sämre mättade fettet finns i feta charkuteri och mejeriprodukter.
Mättat fett fastnar i blodådrorna och höjer blodtrycket.
Det ökar risken för hjärt – och kärlsjukdomar.

För att få i dig mindre mättat kan du begränsa ditt intag av
korv, fläsk, fet mjölk, smör, grädde och ost.

Vegetabiliskt fett

Oljor från växtriket kallas vegetabiliska.
Solrosolja, rapsolja och olivolja är exempel på vegetabiliska oljor. De är rika på omättade fettsyror och alltså bra för kroppen. Vanlig matolja är en blandning av raps –och solrosolja.

Omega-6 och Omega-3

Omega-6 och Omgega-3 är så kallade essentiella fettsyror. De behövs bland annat för uppbyggnaden av nya celler. Kroppen kan inte tillverka essentiella fettsyror själv, så vi måste få i oss dem via det vi äter.Omega-6 finns i alla vegetabiliska oljor. Omega-3 i fet fisk och skaldjur. För att få i dig tillräckliga mängder bör du äta feta fiskar ett par gånger i veckan.
Både Omega-6 och Omega-3 är fleromättade.

Transfett

Vid viss härdning bildas så kallade transfettsyror. Forskning pågår om transfett är farligt. Vad man vet idag är att transfett höjer det onda kolesterolet, det som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Transfett var tidigare vanligt i margarin, men man har ändrat tillverkningsmetoderna. Nu får du i dig transfett genom till exempel:
- Industribakade kex och kakor
- Pulversoppor och pulversåser
- Snacks som chips och ostbågar
- Frityrolja

Egentligen finns det ingen orsak att skilja på transfetter och mättat fett. De har samma egenskaper och samma dåliga hälsoeffekter. Vi bör äta mindre av båda sorterna.

Kolesterol

Kolesterol räknas också till fetterna. Vi får i oss kolestrol via animaliska livsmedel.
Dessutom finns det naturligt i våra kroppar. Kolesterol behövs bland annat för produktionen av östrogen och testosteron.

Kolesterol i sig är alltså inget farligt. Det är ett överskott av kolesterol i blodet som är en riskfaktor. Det kan leda till återförfettning, det vill säga att blodådrorna slammar igen. Då får blodet svårare att rinna igenom och hjärtat måste arbeta hårdare.
Hur mycket fett är lagom?


Max 30 procent av ditt dagliga energiintag bör komma från fett.
Genomsnittet i Sverige ligger lite över det, på cirka 34 procent.
En dryg fjärdedel av fettet kommer från mattfetter och oljor, en femtedel från ost, grädde och mjölk, en femtedel från kött och köttprodukter samt en femtedel från kaffebröd, godis och glass.
Max 10 procent av kalorierna bör komma från transfett och mättat fett.
För att räkna fram hur mycket fett du behöver per dag kan du ta 30 procent av din kalorinivå och dela summan med nio. Då får du fram hur många gram fett du ska äta per dag.

23 dec. 2007

GI-tabell

  • Nedan finner du en GI-tabell (Glykemiskt Index) sorterad på livsmedel i bokstavsordning.Index baseras på glukos = 100Livsmedel GI
  • GI nämner inget om näringen eller vitaminer


    Ananas 66
    Ananasjuice 46
    Apelsin 42
    Apelsinjuice 46
    Apelsinjuice, färskpressad 46
    Apelsinmarmelad 48
    Aprikos, färsk 57
    Aprikos, inlagd 64
    Aprikos, torkad 31
    Aubergine, squash, lök m.m. 15
    Bagel 72
    Baguette 95
    Banan 65
    Banankaka tillagad med socker 47
    Banankaka tillagad utan socker 55
    Betor 64
    Bovete 55
    Bröd, blandat mjöl 48
    Bröd, bulgur 53
    Bröd, fiberrikt vetemjöl 68
    Bröd, fint vetemjöl 71
    Bröd, glutenfritt, fint 90
    Bröd, hamburger 61
    Bröd, havregryn 48
    Bröd, kornmjöl 67
    Bröd, pita 57
    Bröd, pumpernickel 50
    Bröd, rostbröd 70
    Bröd, sammalt vetemjöl 69
    Bulgur 48
    Bönor i tomatsås, burk 48
    Bönor, black eye 41
    Bönor, fava 79
    Bönor, kidney 29

  • Bönor, kidney på burk 52
    Bönor, lima, frysta 32
    Bönor, pinto 39
    Bönor, pinto på burk 45
    Bönor, romano 46
    Bönor, röda kidney 19
    Bönor, torkade, ej specificerade 28
    Bönor,mung 38
    Cantaloupemelon 65
    Choklad, 70 % kakao 22
    Choklad, drickchoklad 34
    Choklad, M&M (jordnötter) 32
    Choklad, Mars 64
    Choklad, ren mjölkchoklad 70
    Choklad, Snickers 40
    Choklad,Twix 43
    Cornflakes 83
    Cornflakes, All-Bran 42
    Cornflakes, Cheerios 74
    Cornflakes, Chocopops 77
    Cornflakes, Kellogs' Honey Smacks 55
    Cornflakes, Special K 54
    Couscous 65
    Croissant 67
    Dadlar 99
    Druvor 46
    Filmjölk 45
    Fiskpinnar38
    Flottyrringar 76
    Fruktcocktail på burk 55
    Fruktos (fruktsocker) 22
    Glass 10 % 61
    Glukos (druvsocker) 100
    Glukostabletter 102
    Glutenfritt fiberberikat bröd73
    Glutenfritt flerkornsbröd79
    Glutenfritt vitt bröd76
    Grapefrukt 25
    Grapefruktjuice 48
    Grönsaker, gröna 15
    Haricot verts 38
    Havrebröd, grovt fullkorns (80% intaka korn, 20% vetemjöl) 65
    Havregrynsgröt 61
    Havrekex 55
    Havreklibröd47
    Hirs 71
    Honung 58
    Isostar sportdryck70
    Jordnötter 15
    Kex, Digestive 59
    Kex, Graham 71
    Kikärter på burk 42
    Kikärter, garbanzo 33
    Kikärter, gula (Chana Dal) 8
    Kikärtsmjöl (gram) 27
    Kiwi 53
  • Knäckebröd, fiberrikt rågknäcke 65
    Knäckebröd, Kavli 71
    Knäckebröd,Ryvita 69
    Korn, fullkorn 25
    Korn, krossat 50
    Korn, valsat 66
    Kornbröd, fint 67
    Kornbröd, fullkorn 50% kärnor46
    Kornbröd, grovt fullkorn 80% kärnor34
    Kålrot, kokt 72
    Körsbär 22
    Laktos (mjölksocker) 46
    Life Savers 70
    Linser, bruna 29
    Linser, gröna, på burk 52
    Linser, gula 22
    Linser, röda 25
    Linser,gröna 29
    Linssoppa på burk 44
    Läsk, Coca-Cola 70
    Läsk, Fanta 68
    Lättglass 50
    Majs, färsk 55
    Majsmjöl (polenta) 69
    Majstortillachips 74
    Maltodextrin 105
    Maltos (maltsocker) 105
    Mango 51
    Mannagryn 66
    Minestronesoppa39
    Mjölk 0,1% 32
    Mjölk 0,5% 30
    Mjölk 3% 27
    Morotsjuice43
    Morötter, kokta 85
    Morötter, råa 30
    Muffins 62
    Mördegskakor 64
    Müsli, naturell 49
    Nudlar på mungbönor (genomskinliga)26
    Nudlar, kinesiska på ris 58
    Nudlar, snabb 47
    Nudlar, vermicelli 35
    Nutella choklad/nötpålägg 32
    Palsternacka 97
    Papaya59
    Pasta, durumvete 55
    Pasta, fettucine 32
    Pasta, fullkorn 40
    Pasta, gnocchi (potatisbaserad) 67
    Pasta, helt vete 45
    Pasta, linguine 46
    Pasta, spaghetti durumvete 41
    Pasta, spaghetti, fullkornsdurumvete 37
    Pasta, spaghetti, kokt 5 min 36
    Pasta, spaghetti, proteinberikad 27
    Pasta,makaroner 45
    Persikor 42
    Persikor i sirapslag52
    Persikor på burk i naturlig lag38
    Pizza, med ost och tomat 60
    Plommon 39
    Popcorn 55
    Potatis i mikrovågsugn 82
    Potatis, bakad 85
    Potatis, färskpotatis, kokt med skal 62
    Potatis, gulskalig, kokt med skal 63
    Potatis, kokt, mosad 73
    Potatis, pommes frites 75
    Potatis, rödskalig, bakad 93
    Potatis, rödskalig, skalad och kokt 88
    Potatischips 54
    Potatismos, pulver 90
    Power Bar (Powerfoods) 57
    Pretzels 81
    Pumpa 75
    Päron 38
    Päron på burk 44
    Quinoa, kokt 35
    Ravioli, köttfylld, durumvete 39
    Ris, basmati 50
    Ris, långkornigt amerikanskt 48
    Ris, naturris 50
    Ris, rundkornigt 72
    Ris, råris 55
    Ris, snabbris 90
    Ris, vildris 35
    Riskakor 77
    Rispasta, fullkorn 92
    Russin, gula 56
    Russin, svarta 64
    Råg 34
    Rågbröd med linfrö 55
    Rågbröd, fullkorn58
    Rågbröd, grovt fullkorn50
    Sockerkaka 54
    Sockerkaka med vaniljkräm 65
    Sojabönor 18
    Sojabönor på burk 14
    Sojamjölk 30
    Sukros (vanligt socker) 64
    Sviskon29
    Sylt med socker 49
    Sylt utan socker 22
    Sötpotatis 54
    Tacoskal 68
    Tapioka, kokt i mjölk 81
    Tapioka, ångkokt 1 timme 70
    Tofu, fryst efterrätt 115
    Tomat 15
    Tomatjuice38
    Tomatsoppa 38
    Tortellini fyllda med ost 50
    Tårtbotten 46
    Valnötter 15
    Vaniljkräm, efterrätt 43
    Vattenmelon 72
    Vetebullar 73
    Vetekex 70
    Vetekorn 41
    Vetemjöl, sammalt 70
    Vetemjöl, siktat 85
    Vindruvor, gröna46
    Vindruvor, svarta59
    Vitlök 10
    Våfflor 76
    Wienerbröd 59
    Yoghurt 0,1%, med frukt och socker 33
    Yoghurt 0,1%, med fruktos-aspartam 14
    Äppeljuice, osötad 40
    Äpple 36
    Ärtor, färska 40
    Ärtor, gröna, kokta48
    Ärtor, gula, kokta 32
    Ärtsoppa (gröna ärter) 66
    Ärtsoppa (gula ärter) 60
    Öl 110
    Källa: K. Foster-Powell, S. HA Holt and J. C Brand-Miller, International table of glycemic index and glycemic load values, American Journal of Clinical Nutrition, Vol. 76, No. 1, 5-56, 2002

21 dec. 2007

Sänk GI-värdet

Fråga: Kan jag sänka GI-värdet på något annat sätt ?

Min kommentar: Ta en matsked äppelvinäger i ett glas vatten innan dina måltider lunch/middag. Det sänker GI-värdet rejält! Använd fiskolja som kost tillskott!

Handikappade barn och habilitering

Min handikappade son måste träna! Men ibland vill han inte! Dels för andra i hans närhet inte gör det och dels för han måste åka till habiliteringen ofta! Hur kan jag förklara hans habilitering på bästa sätt?

Min kommentar: Barn med handikapp/rörelsehinder måste i en tidig ålder åka till habilitering/läkare och sjukhus! Detta gör att habilieringen ses som ett måste! I deras ögon kan ett negativt möte med ovanstående få ytterligare negativ inställning! Du som förälder har en uppgift och den uppgiften är att framhålla en positiv inställning till sin sons träning.
Du ska inte använda habiliteringen som "ett måste", utan använd förklaringen att hans handikapp förbättras genom träningen! Själv hade jag väldigt svårt att förstå, men då gjorde habiliteringen något som förändrade min inställning helt! Dom tog dit en äldre kille i rullstol som var en av Sveriges främsta på 100 meter rullstol och sedan dess har jag mer eller mindre tränat som habiliteringsplanen sagt! Det är även viktigt att barn får leka runt om din son/med din son, så hans personlighet utvecklas. Behandla honom som ett vanligt barn och dadda inte med honom!

20 dec. 2007

Träna varje dag?

Fråga: Kan jag träna varje dag eller kan jag ta lite extra bara när jag ska gå ner i vikt?

Min kommentar: Jag vill inte du ska träna varje dag! Då kan dina mål bli svårare att uppnå för du kommer bli övertränad! Det finns personer som kör på, men oftast blir det tvärstopp och personen får ta till en rejäl period att vila upp sig och återhämtas! En vilodag då och då ger dig bara fördelar. Blir det tvärstopp kan t.o.m viktuppgång infinna sig p.g.a kostintaget! Ditt kostintag är en viktig faktor för att du ska lyckas! Det krävs i stort sätt fett, kolhydrater och protein! Därtill är vatten det bästa valet, när det gäller vätska!

Fråga om Gainomax

Jag och min man försöker bli gravida. Min fråga är om jag ska fortsätta med Gainomax?

Min kommentar: Det är bra du är försiktig vad du äter/stoppar i dig! Näringsämnena i drycker och andra s k fatburners är i koncentrerad form och kan skapa obalans i kroppen och det är mindre bra för barnet. Gainomax är dock inte skadlig!
Men du ska veta att Vitamin A kan ge missbildningar om du tar för mycket. Det ska till en hel del, men i dagens Sverige äter vi mycket tillskott. För övrigt kan du bege dig till
Livsmedelsverkets hemsida som kan upplysa dig om vad du bör unvika att äta under din graviditet! Därbland nämns att du bör inte äta insjöfisk och fisk från Östersjön p.g.a. miljögifter!

Fråga om pizza!

Pizza äter jag ganska mycket och ibland begär jag mer ost på! Kan jag äta sådan pizza om jag vill gå ner i vikt?

Mitt svar: Pizza vart en bra måltid tills osten kom in i bilden! Pizza må inte vara något man bör äta ofta. Det är lite intressant det där med pizzans pålägg! Tar du bort ost helt och lägger på räkor, tonfisk, kyckling och varför inte mer skinka blir pizzan hyvsad att äta! Storleken på pizzan varierar väldigt runt om i landet och därför blir mitt råd att dela en, bara en pizza med en vän!

18 dec. 2007

Fråga om Kolhydrater

Varför är det inte lämpligt att äta 20 gram kolhydrater per dag
enligt Aktins?

Mitt svar: Först och främst behövs kolhydrater till Hjärna, hjärta, lever och andra organ i din kropp! Kroppens celler behöver kolhydraterna för att fungera. En kost på ex 1600 kcal bör därför innehålla ca 220 gram/dag.
Den största delen av kolhydraterna bör vara i form av stärkelse och fiberrika livsmedel . Ingen vet vad Aktins gör din kropp efter en längre tid. Dessutom finns det grönsaker som går som kolhydrater såsom majs.
Majs kan ersätta ris, potatis eller pasta, om du blir trött på dessa!

Rickard 18dec

16 dec. 2007

Kolhydraters olika GI-värde i korthet

Läran om långsamma och snabba kolhydrater handlar om hur snabbt kolhydrater omvandlas till ren energi i formen glukos och togs från början fram från diabetikerhåll. Man pratar om att kost har olika slags GI-värde, där ett högt GI-värde (snabba kolhydrater) anses kunna orsaka problem på sikt med allt för snabbt stigande blodsockervärden efter en måltid samt en medföljande allt för snabbt nedgång av blodsockret därefter.
GI-metoden betyder att man ska välja kost som innehåller lågt GI.
Dock är det ingen mening att leta upp GI-värdet på var enda produkt
du stoppar i dig.

Att äta mat med långsamma kolhydrater har visat sig hålla blodsockervärdet på en jämnare och lägre nivå som varar längre, vilket medför att vi känner oss mätta längre tid vilket är bra för vår hälsa.
Snabba kolhydrater är bland annat: kakor, godis, grädde, ost etc. snabbpasta av olika slag!

14 dec. 2007

Den perfekta kosten

Den perfekta kosten kan se olika ut!
Dock kommer proteinet och bra fettkällor spela en viktigt roll i kostplanen. Frågan är hur den ser ut från din sida!!
GI-kosten har sina positiva sidor, men inte är den ultimata
dietformen/ sätt att äta på!
Aktins är enligt mig en kort tidsdiet!(kan användas på överviktiga) Enligt mig, för en säker viktnedgång så är innehållet i kosten en del långsamma kolhydrater,men även andra kolhydrater.
En hel del protein, ihop med minst 50% av tillriken fylld med grönsaker! Antal måltider: Mellan 4-7 om dagen! (Minst 200 gram kolhydrater om dagen)

Ett enkelt träningsprogram (kan göras hemma)är ett måste för en del olika saker! En av sakerna är att din kropp kommer att må så mycket bättre av ditt enkla träningsprogram! Inga piller, inga pulver utan matvaror som finns i din affär!
Ett av kostproblemen är den stora mängd sötade livsmedel som läsk, godis, sylt, fruktyoghurt,andra mjölkprodukter, frukostflingor och snabba kolhydrater t ex vitt bröd, cornflakes, potatismos och klibbigt ris som vi alla får i oss. Blodsockret i våra blodkärl kan till stor del göra oss beroende.Efter en sockerrik måltid eller mellanmål simuleras insulinhormonet som hjälper till utnyttja sockret för energi i muskler och vävnader. Äter vi för mycket socker under en måltid kan insulinsvaret bli så starkt att blodet har för lite socker i sig .Detta gör att vi åter vill ha sötade produkter som höjer blodsockret. Detta kan leda oss in i en ond cirkel, till ett beroende av mat som ständigt håller blodsockernivån på en nivå som gör att vi känner oss mätta.
Öka protein/ grönsaksdelen på tallriken och fyll på kolhydratsdelen med bönor, råris, fullkornspasta eller potatis!
Titta noga efter på innehållsförteckningen om produkten har socker i sig! Unviker du socker under en månads tid, så ska du se hur ditt mående förändras!
Aktins - 20-30% kolhydrater i varje måltid är för lite! Detta gör dig både irreterad, sjuk och slöare.
GI - är ett hjälpmedel och ska inte ses som en tabell att följa från punkt till prickar!
Univker du socker och ser till att du hittar bra kolhydrater, fetter och protein så kommer din kropp att må mycket bättre i det långa loppet!

Rickard 14 december 2007

9 dec. 2007

BRA LIVSMEDEL

Tips på bra livsmedel!

1. Tomat: tomater kan du göra till
sås! Fettfri och ger smak på måltiden!

2. Kyckling: oändligt många rätter.
Mycket proteiner!

3. Majs: Bra kolhydrater om du är
less på annat!

4. Banan: Bra direkt efter träningen.

5. Torsk

6. Skinka (fettsnål 2-4%)

7. Sharonfrukt - utmärkt godis

8. Vatten och houngs melon - utmärkt godis

9. gurka - nästan bara vatten

10. Äpple, päron, ananas, russin - Lite mer godis

11. Vita bönor (dock inte burkbönor)

12. Hallon, Kiwi, Jordgubbar

13. Kolja(fisk), bläckfisk, krabba, räkor, tonfisk,
torskkrom, rödspätta

14. Hirs - sädesslag

15. Light läsk/saft - Drick med sunt förnuft

16. Olika linser - långsamma kolhydrater med
mycket proteiner.

8 dec. 2007

ETT BRA VAL

Tallriksmodellen!!


Grönsaksdelen -
Halva tallriken ska bestå av grönsaker, råa eller tillagade!
Grönsakerna kan vara knepiga att få tag på, men du
kan lätt gå till frysdisken, där finns bra produkter!
Till dressing går vinäger, olivolja, avokadoolja bra att
använda. Däremot bör majonäs och andra såser
vara helt uteslutna! Ex på grönskaer: brysselkål,
blomkål och broccoli - dessa mättar bra!
___________________
Proteindelen -
Mellan 100-150 gram protein som kyckling, kalkon,
kassler, fisk (panera den inte).
Bönor, linser och ärtor är utmärkta proteinkällor!
Dessa produkter räknas även som kolhydrater!
___________________
Kolhydratdelen -
Mellan 100-110 gram kolhydrater som fullkornspasta.
Pastan ska inte vara den s k snabbpastan el. färskpasta.
Potatis - 2 till 3 normalstora fasta potatisar enligt min modell
går bra! Unvik bakpotatis och potatismos.
Majs - lågt GI. Pensla dom med rapsolja! Fryst majs är så
mycket bättre än burkmajs.
Bönor, linser och ärtor är utmärkta för din viktminskning.
De håller dig mätt och ger dig bra näring!
___________________
Fiberdelen -
Havrekli, krossade linfrön, havregryn (är även bra proteinkälla)
och en hel del frukter!
Kort presentation av tallriksmodellen!!

Mellanmåls drinkar

En enkel mellanmålsdrink kan bestå av:

2-3 dl minimjölk/Havremjölk/sojamjölk
därtill 1-2 dl bär av olika slag som finns i frysdisken
Använd mixer för bästa resultat

Ett mellanmål kan ge dig en extra push i din viktnedgång

blogg om Kostval i ditt liv

Jag kommer att ta upp kost exempel och framföra min mening om hur och varför när det gäller olika typer av dieter!
Kom dock ihåg att en diet bör vara individuell!

GI har fått rejällt fotfäste och har även med sig andra kolhydratsfattiga dieter i hälarna:

Lågkolhydratskost
1. En variant där man fortfarande äter mycket kolhydrater men väljer bort de livsmedel som har ett högt GI, glykemiskt index,
och äter begränsade mängder fett och protein i kombination med kolhydraterna.

2. Nästa variant innebär att i stort sett helt utesluta kolhydrater
och äta protein, fett och kolhydratsfattiga grönsaker.
Därmed utesluts även fullkornsprodukter och frukt
förrutom de vita raffinerade kolhydraterna.
Kosten blir då baserad på fett och protein.
Fettet blir den huvudsakliga energikällan och
står vanligen för minst 60% av enerign.

3. Tredje innebär att äta få kolhydrater och även
minimalt med fett och nästan uteslutande äta protein.
Kokt fisk, kyckling och äggvita brukar vara basen i denna kost.

4. Nummer fyra kallas stenåldersdiet. Inom den här kosten
sorteras de flesta moderna livsmedel bort, som
raffinerade spannmål och socker.
Även andra livsmedel som vi inte hade tillgång till
under vårat liv som jägare och samlare undviks.
Exempelvis mejeriprodukter, mycket salt och
kryddor hör till det man undviker att äta.
Sedan är det väldigt individuellt hur fördelningen
mellan de olika födoämnena blir, vissa äter i det
närmsta helt kolhydratslöst utan dagliga inslag
av grönsaker och vissa äter nästan helt grönsaksbaserat.
Fokus ligger mer på livsmedlenas ursprung.

Dessa dieter är inget för nybörjare! D.v.s att antal
frågor är så pass många, så om dietalternativen verkar
lockande bör du fråga en dietist eller mig.

Rickard