Motion minskar assistansbehov

Funktionshindrade får ett mycket rikare liv med regelbundna motionsaktiviteter. Livskvaliteten ökar och fler orkar arbeta eller studera än om de är inaktiva. Man har också mindre behov av personlig assistans och samhällskostnaderna kan minska med upp till 300 000 kronor per person och år.

Det är Södermanlands Handikappidrottsförbund som nyligen gjort en undersökning bland 250 funktionshindrade personer i Eskilstuna där man studerat hur fysisk aktivitet påverkar välbefinnandet.

Hälften var idrottsaktiva med bordtennis, simning eller rullstolsåkning medan hälften inte regelbundet höll på med någon motionsidrott. Alla som ingick i studien hade naturligtvis likvärdiga förlamningsskador.

– Det är en enorm skillnad. Man kan ta ett större eget ansvar och man behöver inte så mycket assistans som när man lever ett mer inaktivt liv. Man mår bättre, behöver mindre med smärtstillande medel och man håller uppe muskelstyrkan. Man får helt enkelt ett friskare och mer självständigt liv, säger Åsa L Norlin, som gjort undersökningen och som är forskningsansvarig på Utvecklingscentrum i Eskilstuna.

Hon menar att risken för att passiviseras som svårt funktionshindrad är mycket stor. Man har en funktionsnedsättning som är jobbig och vill ha någon annan som är ens armar och ben.

– Men det är verkligen fel inställning. Det man behöver är i stället en spark i rumpan och att någon pushar på för att man ska försöka klara situationen själv. Assistentens uppgift måste vara att inspirera den funktionshindrade att klara sig så mycket som möjligt på egen hand, säger Åsa L Norlin som vet att hon säger saker som inte uppskattas av alla.

Många funktionshindrade blir upprörda när man klankar på dem men eftersom Åsa L Norlin själv har en funktionsnedsättning vågar hon tala klarspråk.

– Det finns naturligtvis lata personer inom den här gruppen också, men tyvärr även många som inte tänkt igenom vad som är bäst för dem eller som fått hjälp till ett mer aktivt liv.

Dem måste vi hjälpa.Den fysiska aktiviteten leder till ungefär 40 färre vårdbesök om året, att man kan arbeta 30 procent mer samtidigt som assistansbehovet kan minska med 20 timmar i veckan enligt beräkningarna.

Omsatt i pengar betyder det en besparing för samhället på närmare 300 000 kronor om året. Per person.– Givetvis finns det en kostnad för att skapa idrottsförutsättningar för alla. Men det är bara kortsiktigt, på lite längre sikt finns det bara vinster för samhället, säger hon.

Min Kommentar: Först vill jag tack Magnus på Body,
för du skickade den artikel till mig.
Dessa meningar kommer från SvD Publicerad: 30 augusti 2008!
Idrott är jätteviktigt oavsett handikapp och det finns en idrott för alla.
Finns det inte, så hittar vi på en ny och kör på.
Handikappade mår bättre när dom får
röra på sig och samhället sparar otroliga summor varje år.

Hade Regeringen sett över rehabilitering/habiliteringskostnaderna
för samhället så hade vi kunnat sparat ytterligare en enorm summa.
Välmående är A och O, speciellt för handikappade som kan bli så bra,
att inom loppet av ett år bli upp till 50% bättre än innan.