Sant och falskt om GI-metoden

Fredrik Paulún lotsar dig bland myterna. Många myter florerar kring GI och det är inte lätt att veta vad som är sant. Så för min senaste bok, "Sanningen om GI", gjorde jag en grundlig research. Detta är vad jag kom fram till.

Myt 1 - GI är en bantningsmetod
Delvis rätt. Du kan gå ner i vikt med GI, eftersom det både mättar bättre än annan mat och gör det lättare att bränna fett. Men mat med lågt GI har också andra pluseffekter, som förbättrad mental kapacitet.Mycket tyder på att studieresultaten blir bättre hos studenter som äter mat med lågt GI. GI skyddar också mot hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och många former av cancer. Kort kan man säga att människan är gjord för att äta mat med lågt GI eftersom det är sådan mat som alltid funnits tillgänglig.

Myt 2 All mat med högt GI är dålig
Fel. Palsternacka har högt GI. Även vissa andra rotfrukter har oväntat höga värden, men samtidigt har de ju fibrer, vitaminer, mineraler, antioxidanter och cancerhämmande ämnen. Hur ska man tänka? I princip kan du använda din instinkt och tror du att ett livsmedel är nyttigt är det i regel det. Rotfrukter innehåller till exempel 5 procent kolhydrater, du måste äta ett helt kilo för att GI ska kunna mätas! Äter du en rotfruktssoppa med till exempel 100 gram palsternacka får du bara 5 gram kolhydrater och det är helt försumbart. Viss mat är således nyttig trots ett högt värde i GI-tabellerna.

Myt 3 - GI är att ta bort kolhydraterna
Fel. Definitionen på GI är ”hur mycket blodsockret stiger efter intag av 50 gram kolhydrater”. Utan kolhydrater har man således inget GI. Äter du enligt GI äter du därför kolhydrater. Däremot går det all-deles utmärkt att kombinera lågt GI med ett lägre kolhydratintag, och det är mycket effektivt både för hälsa och viktminskning. Att ta bort kolhydraterna helt förvandlar kosten till en extrem lågkolhydratmetod vilket kan innebära hälsoproblem om du håller på länge.

Myt 4 - Fruktos är bättre än vanligt socker
Rätt och fel. Fruktsocker i sin naturliga form – i frukt, bär, honung och liknande – är nyttigt i rimliga portioner. I maten finns antioxidanter och ofta fibrer, vitaminer och mineraler som gör produkten nyttig. Men vanligt vitt socker består också till hälften av fruktsocker (fruktos eller fruktossirap). Problemet när man äter mycket rent fruktos eller vanligt socker är att levern tenderar att göra om överskottet till fett. Dessutom minskar leverns insulinkänslighet, vilket är ett förstadium till diabetes typ 2.Sött 1. Naturligt förekommande fruktsocker är bättre att äta än tillsatt.

Myt 5 - Dinkel har lägreGI än vanligt vete
Fel. Dinkel är en form av mer ursprungligt vete och har blivit populärt de senaste åren. En orsak är att det påstås ha lägre GI och vara nyttigare än vanligt vete. Det har till och med påståtts sakna gluten, som många människor är känsliga mot. Dinkel innehåller gluten och är faktiskt mer likt vanligt vete än många hälsoprofeter vill erkänna. Så länge det är samma malnings-grad (siktat mjöl, fullkornsmjöl et-cetera) av de båda sädesslagen verkar det inte vara någon skillnad när man jämför dem näringsmässigt. Det finns ingen studie som säger att dinkel har lägre GI än vete.

Myt 6 All mat med lågt GI är bra
Fel. GI-måttet säger bara en enda sak: Hur snabbt blodsockret stiger när du ätit 50 gram kolhydrater av ett visst livsmedel, inget annat. Därför kan till exempel en snickers ha lågt GI trots att det inte är ett nyttigt livs-medel. Det innehåller ju både socker och dåliga fetter, men tack vare det höga inne-hållet av just fett och även jordnötter hålls GI nere. Sött 2. Söta läskedrycker ökar aptiten. Om det är socker eller sötningsmedel i drycken gör ingen skillnad.

Myt 7 Sötningsmedel är helt ofarliga
Fel. Sötningsmedel som aspartam är att föredra framför vanligt socker, till exempel för diabetiker typ 1. Men syntetiska sötningsmedel är inte helt harmlösa. De har dock låg giftighet och till exempel verkar socker vara betydligt mer cancerframkallande än aspartam. Men den söta smaken kommer att öka preferensen för sött och om du äter mycket sötningsmedel kan därför sötsuget och aptiten öka generellt.I en jämförande studie mellan dem som drack läsk med socker och dem som drack lightläsk var risken lika stor att drabbas av övervikt och diabetes typ 2.

Myt 8 - Högt GI är bra efter träning
Rätt och fel. Tidigare rekommenderade forskarna mat med högt GI efter motion för att snabbt fylla på glykogendepåerna. Och visst hade högglykemisk mat den effekten, men ju mer glykogen som fylls på, desto mindre fett förbränns. Konsekvensen kan bli att mer kolhydrater används som bränsle vid nästa pass, på bekostnad av fettförbränningen. Glykogendepåerna tar slut snabbare, vilket dramatiskt försämrar uthålligheten, samtidigt som mängden mjölksyra musklerna bildar blir större. Därför har många elitidrottare gått över till mat med lågt GI även efter tränings-passet.

Myt 9 GI har ersatts av nya metoder
Fel. Stenålderskost, GB (glykemisk belastning), LCHF (low carb high fat) och IFD (inflammationsfri diet) har de sen-aste åren lanserats som ersättare till GI. De är alla intressanta och faktum är att mat med lågt GI ingår i både stenålderskosten och IFD, då all mat människan åt tidigare hade lågt GI och kunde minska inflammationerna i kroppen. GB bygger helt på GI, men tar större hänsyn till hur stor portionen är. Metoderna kompletterar varandra väl. Men LCHF har ingenting med GI att göra eftersom LCHF utesluter kolhydrater och det är bara på dem man kan räkna GI.

Fredrik Paulún

Min Kommentar: Detta var efterlängtad information! Ta del

av denna alla GI- anhängare, så slipper jag att rätta er stup

i kvarten *blink blink*....