Vården av typ 2-diabetes kostar samhället årligen runt 10 miljarder kronor. Individuella kostråd skulle kunna bromsa diabetesutvecklingen och spara samhället stora summor. Men ingen kan ta patent på kostråd, därför drivs den formen av vård fram långsamt.

För två år sedan, när vågen stod på över 100 kilo, kände Helena Hesselmark inte igen sig själv i spegeln. Då hade hon haft diabetes i ungefär fyra år. När hon fick sin diagnos, i maj år 2003, skrev läkaren rutinmässigt ut två sorters insulin och kolesterolsänkande statiner. Helena Hesselmark började ta läkemedlen regelbundet.
– Med insulinet gick jag upp flera kilo om året och av statinerna fick jag muskelvärk, säger Helena Hesselmark.
Mot muskelvärken fick hon kortison. Det gjorde att hon ökade ännu mer i vikt, trots att hon åt fettsnål kost enligt tallriksmodellen.

– Den kost som dietisten rekommenderade fungerade inte, säger Helena Hesselmark.
Många andra diabetiker vittnar om samma problem.

Cirka 300.000 svenskar har typ 2-diabetes. En genomgång från år 2000 visar att vården av typ 2-diabetes utgör cirka 6 procent av den totala hälso- och sjukvårdskostnaden. Omräknat till dagens summor ligger därför diabetesnotan på cirka 10,7 miljarder kronor per år.

Mest kostar sjukdomen när komplikationerna börjar blomma ut; när blodkärl och njurar börjar ta skada. Därför skulle samhället kunna spara stora summor genom fungerande kostråd. Men när Helena Hesselmark bad sin dietist om hjälp, menade hon att Helena Hesselmark åt för mycket. Dagen när vågen stod på 101 kilo, beslöt sig därför Helena Hesselmark att på eget bevåg utesluta insulinkrävande kolhydrater från sin kost. I stället började hon äta nästan enbart fett och protein; mycket ägg, fet fisk, kyckling, biff, crème fraiche och grädde.

Inom tre dagar kunde hon sluta ta insulin och statiner. En månad senare behövde hon inte heller kortison och på ett år gick hon ner 36 kilo i vikt. Men viktigast för Helena Hesselmark är att hennes långtidsblodsocker har gått ner till en normalnivå. Det innebär att risken för farliga komplikationer drastiskt har minskat.

Helena Hesselmark tycker att den vård hon har fått har varit alldeles för ”pillerbaserad”. De kostråd diabetiker får i dag är i princip lika för alla. Råden baserar sig delvis på studier av icke-diabetiker, som inte alls får samma blodsockersvängningar av kolhydrater. I en internationell utredning har det vetenskapliga underlaget för kostrekommendationer till diabetiker fått underkänt.
– Hade den här forskningen fått lika mycket pengar som läkemedelsföretagen satsar på ett enda preparat, då skulle vi kunna avgöra vilken kost som är bäst och vilka alternativ som kan vara lämpliga på kort och lång sikt, säger Christian Berne, överläkare vid endokrin- och diabetessektionen, Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Eftersom ingen kan ta patent på personliga kostråd, drivs den formen av vård fram väldigt långsamt. Trots att den skulle vara bra för patienterna och kostnadseffektiv för samhället.
Fotnot: Ingen diabetiker bör experimentera med sin kost utan att rådfråga en läkare.

Min Kommentar: När läkaren har gett dig klartecken, så är det okey
att börja äta enligt LCHF. Negativt är att många struntar i att kontakta
läkare! Detta är nödvändigt så inte kroppen far illa!
Lika illa är det att dietister stjälper LCHF-kosten och kör tallriksmodellen
än. Bara i min egen släkt är det två st som behövt LCHF-kost.