Sant och falskt om fettförbränning
Har du koll?
Chili, kanel, bastubad – metoderna för högre fettförbränning är många. Vilka fungerar egentligen? Läkare Yvonne Linné ger klarhet i frågan.
”Äppelcidervinäger ökar förbränningen”
Falskt! Det finns ingen vetenskaplig bevisning för att äppelcidervinäger påverkar förbränningen på något positivt sätt.
”Ätardagar ökar förbränningen”
Falskt! Det stämmer inte. Äter du mer än du gör av med går du upp i vikt.
”Jag förbränner mer om jag badar bastu”
Falskt! Nej, du förbränner ingenting extra på att bada bastu. Att du svettas på grund av yttre hetta ger ingen kaloriförbrukning utöver den du har annars när du sitter still.
”Vissa livsmedel, som till exempel senap och chili höjer förbränningen? ”
Sant! Det finns en del studier som stödjer det. Frågan är hur mycket som behövs för att det ska vara märkbart. Det vet man för lite om. Ät senap och chili för att det är gott, inte för att öka din förbränning.
”Förbränningen ökar när man fryser”
Sant! Men det är marginellt och inget som gör någon egentlig skillnad. Det är ingen idé att gå runt att frysa i tron om att det ska ge positiva effekter på vikten.
Fakta: Viktklubben
Min Kommentar: Viktklubben har i denna text tagit
upp olika saker som är falska och sanningenliga! Kom ihåg
att viktklubben skriver texten i syfte att säga vad som fungerar
eller ej, när det gäller förbränning.
Jag vill gå ytterligare ett steg och förklara vad som gäller:
Äppelcidervinäger kan du ha på dina kolhydrater för
få sänkt GI-värde.
Ätardagar tillhör eliten bland styrke/tungdlyftare
och kroppsbyggare!
Bastu är en bra element till förbränningsträning
men just efter ett konditionpass är det skönt att
ha en lugn och varm stund. Elitidrottare använder
bastun att gå ner några hekto.
Bättre förbränning då du fryser är sant
på så sätt att du tränar utomhus och ger allt du har
under hela konditionspasset. Viktklubben har inte
förklarat sig, tycker jag. Elitidrottare från olika ställen
i Asien är de bästa i världen inom sin sport och använder
sig av detta sätt att träna.
21 feb. 2010
20 feb. 2010
Kostdoktorn och
Vice ordf för DRF i debatt:
Kostdoktorn säger:
Dietister, anekdoter och vetenskap
Uppdaterad 100220
Jag fick svar från Lena Ljungkrona-Falk, vice ordf för DRF, angående deras varningar för lågkolhydratkost.
Detta är för viktigt för att hålla på med pajkastning, precis som Ljungkrona-Falk säger. Jag hoppas att vi kan hålla nivån högre. Låt oss höra vad hon har att säga:
Uppdaterad 100220
Jag fick svar från Lena Ljungkrona-Falk, vice ordf för DRF, angående deras varningar för lågkolhydratkost.
Detta är för viktigt för att hålla på med pajkastning, precis som Ljungkrona-Falk säger. Jag hoppas att vi kan hålla nivån högre. Låt oss höra vad hon har att säga:
Kommentar från Lena Ljungkrona-Falk
Låt oss slå fast från början att en del mår bra på LCHF-kost, andra gör det inte. Därefter vill jag säga: – Är det inte dags att vi slutar med den här ”pajkastningsretoriken” och försöker ha en mer sansad ton oss emellan? Skippa den ständiga diskussionen om att alla andra har fel och att ni som förespråkar LCHF har rätt. Det hör inte hemma i den vetenskapliga dialogen.
Nu till själva artikeln i Dagens Medicin :
Låt oss slå fast från början att en del mår bra på LCHF-kost, andra gör det inte. Därefter vill jag säga: – Är det inte dags att vi slutar med den här ”pajkastningsretoriken” och försöker ha en mer sansad ton oss emellan? Skippa den ständiga diskussionen om att alla andra har fel och att ni som förespråkar LCHF har rätt. Det hör inte hemma i den vetenskapliga dialogen.
Nu till själva artikeln i Dagens Medicin :
DRF har med väldigt enkla medel, utifrån ett enkätunderlag samlat in uppgifter från kollegor i landet som fått remisser på patienter som av olika anledningar haft olika typer av biverkningar efter att ha prövat LCHF under olika lång tid. Det är alltså inga anekdoter utan ”erfarenheter från riktiga människor” . På enkäten fylls följande uppgifter i (om de fanns tillgängliga på remissen eller via journalen); Datum, ålder, kön, blodfetter före och efter LCHF, andra provsvar, hur blodfetterna upptäcktes, aktuell vikt och BMI, ev viktnedgång/uppgång, ev vilken typ av diabetes och om diabetesläget förändrats, hur lång tid m LCHF, bedömd andel kolhydrat och fett, hur patienten fått information om LCHF, om patienten haft biverkningar och i så fall vilka, i vilken typ av verksamhet som dietisten arbetat i och slutligen om det finns något övrigt att tillägga.
Vi är väl medvetna om och har öppet redovisat att vi inte kan visa på några kausala samband. Detta är en insamling och kartläggning av olika patientfall och ingen vetenskaplig studie.
Det har aldrig tidigare gjorts någon strukturerad insamling eller redovisningar av eventuella biverkningar av LCHF-kosten som vi känner till. Tvärtom framställs LCHF-kosten som något som ger enbart positiva effekter. Det är tänkbart och troligt att de patienter som av olika anledningar inte mått bra av av LCHF-kost känner sig misslyckade eller besvikna och därför heller inte meddelat det via t ex olika bloggar. Det är inte konstigare att utebli från att blogga än att utebli från ett läkar- eller dietistbesök om man inte känner sig nöjd. Alla vi som arbetar med patientverksamhet råkar ut för uteblivna besök eller återbud. Skillnaden på en blogg är att det inte framkommer eftersom det personliga mötet inte finns. Om behandling skall ske via bloggar eller hemsidor eller hemsidor bör säkra system skapas för det. Det finns redan nätbaserade och utvärderade självhjälpssystem vid t ex ätstörningar, rökavvänjning, sömnstörningar eller hjälp till viktminskning med återkoppling från aktuell profession.
DRF anser att det vore ett tjänstefel av oss att inte lyfta fram biverkningar av LCHF-kosten. Det är också ur patientsäkerhetsperspektiv vi gjort det och kommer fortsätta samla in dessa patientfall eftersom ingen annan gör det. Av den anledningen tror vi inte heller att våra medlemmar suckar åt sin ledning och jag själv undrar i alla fall vem eller vilka det är som stoppar huvudet i sanden?
Med anledning av de personliga påhopp om min övervikt som jag läser om på Kostdoktorns hemsida kan jag meddela att den beror på att jag ätit cortison och antiinflammatorisk medicin sedan 1993 pga av Bechets syndrom (en reumatisk sjukdom). Det är något jag fått lära mig leva med och jag kan bara beklaga den människosyn en del har. Det skulle inte heller förvåna mig om någon säger att jag skulle bli av med den om jag åt LCHF-kost, men då vill jag se en vetenskaplig studie på det först.
Lena Ljungkrona-FalkV.ordf, DRF
Vi är väl medvetna om och har öppet redovisat att vi inte kan visa på några kausala samband. Detta är en insamling och kartläggning av olika patientfall och ingen vetenskaplig studie.
Det har aldrig tidigare gjorts någon strukturerad insamling eller redovisningar av eventuella biverkningar av LCHF-kosten som vi känner till. Tvärtom framställs LCHF-kosten som något som ger enbart positiva effekter. Det är tänkbart och troligt att de patienter som av olika anledningar inte mått bra av av LCHF-kost känner sig misslyckade eller besvikna och därför heller inte meddelat det via t ex olika bloggar. Det är inte konstigare att utebli från att blogga än att utebli från ett läkar- eller dietistbesök om man inte känner sig nöjd. Alla vi som arbetar med patientverksamhet råkar ut för uteblivna besök eller återbud. Skillnaden på en blogg är att det inte framkommer eftersom det personliga mötet inte finns. Om behandling skall ske via bloggar eller hemsidor eller hemsidor bör säkra system skapas för det. Det finns redan nätbaserade och utvärderade självhjälpssystem vid t ex ätstörningar, rökavvänjning, sömnstörningar eller hjälp till viktminskning med återkoppling från aktuell profession.
DRF anser att det vore ett tjänstefel av oss att inte lyfta fram biverkningar av LCHF-kosten. Det är också ur patientsäkerhetsperspektiv vi gjort det och kommer fortsätta samla in dessa patientfall eftersom ingen annan gör det. Av den anledningen tror vi inte heller att våra medlemmar suckar åt sin ledning och jag själv undrar i alla fall vem eller vilka det är som stoppar huvudet i sanden?
Med anledning av de personliga påhopp om min övervikt som jag läser om på Kostdoktorns hemsida kan jag meddela att den beror på att jag ätit cortison och antiinflammatorisk medicin sedan 1993 pga av Bechets syndrom (en reumatisk sjukdom). Det är något jag fått lära mig leva med och jag kan bara beklaga den människosyn en del har. Det skulle inte heller förvåna mig om någon säger att jag skulle bli av med den om jag åt LCHF-kost, men då vill jag se en vetenskaplig studie på det först.
Lena Ljungkrona-FalkV.ordf, DRF
Svar
Hej Lena!
Låt mig först säga att jag beklagar onödiga påhopp i kommentarerna från läsare angående din övervikt. Jag använder din bild från DRFs hemsida, den enda jag har. Din vikt är inte vad diskussionen bör handla om. Jag hoppas vi kan höja oss till ett högre plan.
Jag är däremot beklämd över den bristande vetenskaplighet som DRF gett prov på i sitt nya pressmeddelande. Enstaka anekdotiska biverkningar duger naturligtvis inte som en ursäkt att ignorera alla vetenskapliga studier på lågkolhydratkost. Jag är dessutom förbluffad över din skiljedragning ovan mellan ”anekdoter” och ”erfarenheter från människor”.
Att förneka existensen av ett antal stora randomiserade studier på striktare lågkolhydratkost som DRF gör i sitt pressmeddelande får inte dessa studier (referenser nedan) att försvinna. Det visar tyvärr bara att ni inte läst vetenskapen på området.
Låt oss båda ta till oss vad modern vetenskap visar, i förhoppning om att framöver bättre kunna hjälpa personer med övervikt och diabetes. Kan vi inte vara överens om den saken?
Jag hoppas vi kan ha en fortsatt konstruktiv dialog på området.
MvhAndreas Eenfeldt
Hej Lena!
Låt mig först säga att jag beklagar onödiga påhopp i kommentarerna från läsare angående din övervikt. Jag använder din bild från DRFs hemsida, den enda jag har. Din vikt är inte vad diskussionen bör handla om. Jag hoppas vi kan höja oss till ett högre plan.
Jag är däremot beklämd över den bristande vetenskaplighet som DRF gett prov på i sitt nya pressmeddelande. Enstaka anekdotiska biverkningar duger naturligtvis inte som en ursäkt att ignorera alla vetenskapliga studier på lågkolhydratkost. Jag är dessutom förbluffad över din skiljedragning ovan mellan ”anekdoter” och ”erfarenheter från människor”.
Att förneka existensen av ett antal stora randomiserade studier på striktare lågkolhydratkost som DRF gör i sitt pressmeddelande får inte dessa studier (referenser nedan) att försvinna. Det visar tyvärr bara att ni inte läst vetenskapen på området.
Låt oss båda ta till oss vad modern vetenskap visar, i förhoppning om att framöver bättre kunna hjälpa personer med övervikt och diabetes. Kan vi inte vara överens om den saken?
Jag hoppas vi kan ha en fortsatt konstruktiv dialog på området.
MvhAndreas Eenfeldt
Min Kommentar: Kosten i våra liv är viktigare än
vad vi kan ana! Det är därför jätte viktigt att framhålla
att EN INDIVIDUELL KOSTHÅLLING kan hjälpa
istället för att stjälpa. Vilken kost just du, läsare ska
äta får vi hjälpas åt att reda ut..kanske Lchf, Gi eller
annat special kost.
Personliga påhopp av slag som finns i texten tillhör en
grupp som verkar att svårt i livet för övrigt och behöver
hjälp att förstå att vi alla är olika och ingen ska
behandlas annorlunda.
Rickard Bengtsson, Rörelsehindrad Strongman
och rådgivare inom kost & Träning
18 feb. 2010
Skaldjur hjälper mot smärta
LONDON. Skaldjur och två gånger femton minuters promenad. Där har du medicinen som lindrar smärta och stelhet från ledförslitning, så kallad artros, med hälften inom ett halvår, skriver Daily Mail.
Tidigare studier har visat att både glukosaminpiller (tillverkat av skaldjur) och måttlig motion var för sig lindrar artros. Men en unik australiensisk studie visar nu att kombinationen är att föredra. Förutom smärtlindring upplevde patienterna också mindre oro.
Tidigare studier har visat att både glukosaminpiller (tillverkat av skaldjur) och måttlig motion var för sig lindrar artros. Men en unik australiensisk studie visar nu att kombinationen är att föredra. Förutom smärtlindring upplevde patienterna också mindre oro.
Min Kommentar: Se till att äta räkor då du kan! Det finns skalade
året om i frystdiskarna!
Kostdoktorn säger:
Lena Ljungkrona-Falk, vice ordf DRF
Detta är rent tragiskt. Dietisternas Riksförbund gör ett praktfullt vetenskapligt självmål idag. Deras vice ordförande (ovan) går ut med en pressrelease och i en artikel i Dagens Medicin och varnar för LCHF-kost.
De upprepade stora säkra internationella studier som bevisar god effekt av lågkolhydratkost bortser de helt från. Istället har de själva på måfå samlat in några anekdotiska fall av biverkningar (exempelvis höga blodfetter) som kanske har med LCHF
att göra, eller kanske inte.
Man tar sig för pannan. Är det dags att skramla till en grundkurs i vetenskaplig metod åt styrelsen för DRF tro?
Mer
Artikeln i Dagens Medicin fick jag roligt nog kommentera (med ungefär det jag säger här). Tyvärr finns artikeln bara i papperstidningen.
Strutsmetoden
Pressreleasen innehåller ett antal felaktigheter. Exempelvis är råd om strikt lågkolhydratkost med max 20 gram kolhydrater dagligen (Atkinskost), utan begränsning av fett eller mättat fett, upprepat provad i stora randomiserade kontrollerade studier. De säkraste studier som finns. Med god effekt, vanligen tydligt bättre än av fettsnål kost.
Vi skall naturligtvis jobba enligt den bästa vetenskap som finns idag för kostbehandling av övervikt och diabetes. Det gäller även dietister. De kan då göra mer nytta för sina patienter, och dessutom ha ett roligare jobb.
Dietistråd om fettsnål kost till överviktiga har sällan någon större effekt idag. Det vore alltså lämpligt att leta efter bättre alternativ.
Att Dietistförbundet istället letar efter ursäkter för att stoppa huvudet i sanden är sorgligt. Förhoppningsvis finns det gott om dietister som tänker själva, och suckar åt sin ledning idag.
Här kommer utspelet:
LCHF-kost kan ge allvarliga biverkningar - Ny svensk kartläggning
LCHF (Låg kolhydrat – hög fett) kost har i media och i bloggsammanhang framställts som en väg till snabb viktminskning men också som ett sätt att äta naturlig mat.
En ny kartläggning från Dietisternas Riksförbund visar en annan bild.
17 februari 2010
LCHF-kost kan ge allvarliga biverkningarNy svensk kartläggning
LCHF (Låg kolhydrat – hög fett) kost har i media och i bloggsammanhang framställts som en väg till snabb viktminskning men också som ett sätt att äta naturlig mat. En ny kartläggning från Dietisternas Riksförbund visar en annan bild.
De vanligaste biverkningarna av koster med lågt innehåll av kolhydrater är oftast milda eller måttliga. De kan t ex ge matthet, illamående, förstoppning och dålig andedräkt. Hos patienter med allvarliga grundsjukdomar såsom fetma, diabetes och blodfettsrubbning kan tillståndet förvärras betydligt.
Kartläggningen visar på allvarliga biverkningar som akut leversvikt, hjärtsvikt, njurpåverkan och extremt höga kolesterolvärden.
– LCHF i den form som rekommenderas av kvällstidningar och bloggforum är inte testad i vetenskapliga studier, menar Lena Ljungkrona-Falk, vice ordförande i Dietisternas Riksförbund (DRF) som gjort kartläggningen. Vi vet därför idag ingenting om långtidseffekterna. De som prövar LCHF behöver alltid medicinsk uppföljning och det sker sällan, eftersom rådgivningen sker på bloggar, i böcker och tidningsartiklar. Hur många som av olika skäl hoppar av LCHF känner vi inte heller till. Det som lyfts fram i media är bara de positiva hälsoeffekterna som ofta följer när man går ned i vikt – oavsett vilken metod som används.
De vetenskapliga studier som finns på lågkolhydratkost har oftast haft en kostsammansättning med lägre andel fett, mer omättat fett och högre andel fibrer, antioxidanter, vitaminer och mineraler än den som förespråkas här i Sverige. Enligt kartläggningen från DRF har t ex kolesterolvärdena stigit betydligt, trots att patienterna gått ned i vikt. Detta är anmärkningsvärt eftersom blodfetterna normalt sjunker vid viktminskning.
– Mat- och motionsvanor är viktiga delar när det gäller att förebygga och behandla våra vanligaste livsstilsrelaterade sjukdomar, menar Lena Ljungkrona-Falk. Det är svårt att göra bestående förändringar i sina matvanor, och extrema livsstilsförändringar, som dessutom innebär begränsningar i det sociala livet, är svåra att följa. Skall man göra långsiktiga förändringar bör de inte avvika för mycket från hur man brukar äta. Även små förändringar kan på sikt ge stor effekt.
– All behandling inom hälso- och sjukvården, inklusive kostbehandling, måste ske på ett för patienten säkert sätt. Den skall ges med noggrann uppföljning inklusive samtal, utvärdering och provtagning av t ex blodfetter, njur- och levervärden, avslutar Lena Ljungkrona-Falk.
För ytterligare upplysningar kontakta Lena Ljungkrona-FalkVice ordf. Leg. dietist,tfn: 040-33 83 11, 070-454 88 33, E-post: lena.ljungkrona-falk@vgregion.se
Min Kommentar: Rädlsa för kosten finns hos dietisten.
I all ärligthet så vart jag skeptisk både till GI-kosten när den gjorde
framsteg för många år sedan, men jag har inte haft samma tveksamhet
till LCHF-kosten. Däremot har jag velat titta på långtidseffekterna av
att äta samma kost under en längre tid.
Nu finns det en mängd personer runt om i landet som ätit LCHF-
kosten under en längre tid och mår bra av detta. ALLA kan inte äta
enligt LCHF, men inte för det anses farligt, utan för helt andra orsaker.
Jag har aldrig hört att kosten skulle ge bieffekter mer än i början. Då
man bytar diet, så vänjer sig kroppen och det kan ta lite tid.
Annars tycker jag att det är magstarka kommentarer i texten, som
tagits ur luften, såsom hjärtsvikt och leverproblem!
Jag blir så arg, för dessa påståenden finns inte ens i en patienjournal
Jag förväntar mig nya uppgifter från nej-sidan och dietistförbundet
där det står att LCHF-kosten inte är bra.
Lena Ljungkrona-Falk, vice ordf DRF
Detta är rent tragiskt. Dietisternas Riksförbund gör ett praktfullt vetenskapligt självmål idag. Deras vice ordförande (ovan) går ut med en pressrelease och i en artikel i Dagens Medicin och varnar för LCHF-kost.
De upprepade stora säkra internationella studier som bevisar god effekt av lågkolhydratkost bortser de helt från. Istället har de själva på måfå samlat in några anekdotiska fall av biverkningar (exempelvis höga blodfetter) som kanske har med LCHF
att göra, eller kanske inte.
Man tar sig för pannan. Är det dags att skramla till en grundkurs i vetenskaplig metod åt styrelsen för DRF tro?
Mer
Artikeln i Dagens Medicin fick jag roligt nog kommentera (med ungefär det jag säger här). Tyvärr finns artikeln bara i papperstidningen.
Strutsmetoden
Pressreleasen innehåller ett antal felaktigheter. Exempelvis är råd om strikt lågkolhydratkost med max 20 gram kolhydrater dagligen (Atkinskost), utan begränsning av fett eller mättat fett, upprepat provad i stora randomiserade kontrollerade studier. De säkraste studier som finns. Med god effekt, vanligen tydligt bättre än av fettsnål kost.
Vi skall naturligtvis jobba enligt den bästa vetenskap som finns idag för kostbehandling av övervikt och diabetes. Det gäller även dietister. De kan då göra mer nytta för sina patienter, och dessutom ha ett roligare jobb.
Dietistråd om fettsnål kost till överviktiga har sällan någon större effekt idag. Det vore alltså lämpligt att leta efter bättre alternativ.
Att Dietistförbundet istället letar efter ursäkter för att stoppa huvudet i sanden är sorgligt. Förhoppningsvis finns det gott om dietister som tänker själva, och suckar åt sin ledning idag.
Här kommer utspelet:
LCHF-kost kan ge allvarliga biverkningar - Ny svensk kartläggning
LCHF (Låg kolhydrat – hög fett) kost har i media och i bloggsammanhang framställts som en väg till snabb viktminskning men också som ett sätt att äta naturlig mat.
En ny kartläggning från Dietisternas Riksförbund visar en annan bild.
17 februari 2010
LCHF-kost kan ge allvarliga biverkningarNy svensk kartläggning
LCHF (Låg kolhydrat – hög fett) kost har i media och i bloggsammanhang framställts som en väg till snabb viktminskning men också som ett sätt att äta naturlig mat. En ny kartläggning från Dietisternas Riksförbund visar en annan bild.
De vanligaste biverkningarna av koster med lågt innehåll av kolhydrater är oftast milda eller måttliga. De kan t ex ge matthet, illamående, förstoppning och dålig andedräkt. Hos patienter med allvarliga grundsjukdomar såsom fetma, diabetes och blodfettsrubbning kan tillståndet förvärras betydligt.
Kartläggningen visar på allvarliga biverkningar som akut leversvikt, hjärtsvikt, njurpåverkan och extremt höga kolesterolvärden.
– LCHF i den form som rekommenderas av kvällstidningar och bloggforum är inte testad i vetenskapliga studier, menar Lena Ljungkrona-Falk, vice ordförande i Dietisternas Riksförbund (DRF) som gjort kartläggningen. Vi vet därför idag ingenting om långtidseffekterna. De som prövar LCHF behöver alltid medicinsk uppföljning och det sker sällan, eftersom rådgivningen sker på bloggar, i böcker och tidningsartiklar. Hur många som av olika skäl hoppar av LCHF känner vi inte heller till. Det som lyfts fram i media är bara de positiva hälsoeffekterna som ofta följer när man går ned i vikt – oavsett vilken metod som används.
De vetenskapliga studier som finns på lågkolhydratkost har oftast haft en kostsammansättning med lägre andel fett, mer omättat fett och högre andel fibrer, antioxidanter, vitaminer och mineraler än den som förespråkas här i Sverige. Enligt kartläggningen från DRF har t ex kolesterolvärdena stigit betydligt, trots att patienterna gått ned i vikt. Detta är anmärkningsvärt eftersom blodfetterna normalt sjunker vid viktminskning.
– Mat- och motionsvanor är viktiga delar när det gäller att förebygga och behandla våra vanligaste livsstilsrelaterade sjukdomar, menar Lena Ljungkrona-Falk. Det är svårt att göra bestående förändringar i sina matvanor, och extrema livsstilsförändringar, som dessutom innebär begränsningar i det sociala livet, är svåra att följa. Skall man göra långsiktiga förändringar bör de inte avvika för mycket från hur man brukar äta. Även små förändringar kan på sikt ge stor effekt.
– All behandling inom hälso- och sjukvården, inklusive kostbehandling, måste ske på ett för patienten säkert sätt. Den skall ges med noggrann uppföljning inklusive samtal, utvärdering och provtagning av t ex blodfetter, njur- och levervärden, avslutar Lena Ljungkrona-Falk.
För ytterligare upplysningar kontakta Lena Ljungkrona-FalkVice ordf. Leg. dietist,tfn: 040-33 83 11, 070-454 88 33, E-post: lena.ljungkrona-falk@vgregion.se
Min Kommentar: Rädlsa för kosten finns hos dietisten.
I all ärligthet så vart jag skeptisk både till GI-kosten när den gjorde
framsteg för många år sedan, men jag har inte haft samma tveksamhet
till LCHF-kosten. Däremot har jag velat titta på långtidseffekterna av
att äta samma kost under en längre tid.
Nu finns det en mängd personer runt om i landet som ätit LCHF-
kosten under en längre tid och mår bra av detta. ALLA kan inte äta
enligt LCHF, men inte för det anses farligt, utan för helt andra orsaker.
Jag har aldrig hört att kosten skulle ge bieffekter mer än i början. Då
man bytar diet, så vänjer sig kroppen och det kan ta lite tid.
Annars tycker jag att det är magstarka kommentarer i texten, som
tagits ur luften, såsom hjärtsvikt och leverproblem!
Jag blir så arg, för dessa påståenden finns inte ens i en patienjournal
Jag förväntar mig nya uppgifter från nej-sidan och dietistförbundet
där det står att LCHF-kosten inte är bra.
16 feb. 2010
Håll dig frisk – drick smarriga smoothies
5 fruktdrinkar som tar dig igenom vintern
Känner du dig sänkt av vintern och drömmer om sommaren?
Få en härlig vitaminkick av smarriga smoothies. Här är fem tips på supergoda må-bra-smoothies som både är nyttiga och ett mättande mellanmål.
Apelsin- och banandrink
Du behöver:
75 gram banan
2 dl lättmjölk
0,5 msk koncentrerad apelsinjuice
Gör så här:
Mosa bananen något. Kör den tillsammans med mjölk och apelsinjuice i en mixer. Häll upp drinken i ett vackert glas.
Hallon- och flädersmoothie
Du behöver:
4 dl frysta hallon
1,5 dl koncentrerad flädersaft
2 dl naturell yoghurt 3 % fett, ev låglaktos
Gör så här:
Kör hallon, flädersaft och yoghurt i en mixer. Häll upp i 2 vackra glas. Strö på lite jordgubbskulor.
Mango- och jordgubbsdrink
Du behöver:
200 gram fryst mango i tärningar
4 dl jordgubbar frysta
5 dl vaniljyoghurt
1 msk limejuice färskpressad
2 msk socker
Gör så här:
Lägg mango, halvtinade jordgubbar, vaniljyoghurt, lime och socker i en bunke. Mixa alltsammans med en mixerstav. Häll upp i 4 höga glas.
Citrusshake
Du behöver:
4 apelsiner
75 gram lime (ungefär 1 styck)
1 msk ingefära färsk, riven
2 msk honung flytande
4 dl Mild lättyoghurt, vaniljsmak (arla)
0,5 st apelsin i skivor
4 pepparkakor
Gör så här:
Pressa citrusfrukterna.
Mixa citrussaften med ingefära, honung och vaniljyoghurt så det blir skummigt.
Häll upp i glas och dekorera med apelsinskivor och servera direkt med en liten pepparkaka till.
Ananas-smoothie
Du behöver:
500 gram färsk ananas
2 dl utspädd ananasjuice
4 dl vaniljyoghurt
1,5 msk vit sirap
100 gram ananas att garnera med
Gör så här:
Skär bort skalet och dela ananasen i bitar. Frys ananasbitarna cirka 1 timma. Blanda ananas, juice, yoghurt och sirap i en matberedare och kör alltsammans i några sekunder.
Häll upp i 4 glas. Garnera med ananas.
FAKTA: Kristina Eriksson/Viktklubb.se
5 fruktdrinkar som tar dig igenom vintern
Känner du dig sänkt av vintern och drömmer om sommaren?
Få en härlig vitaminkick av smarriga smoothies. Här är fem tips på supergoda må-bra-smoothies som både är nyttiga och ett mättande mellanmål.
Apelsin- och banandrink
Du behöver:
75 gram banan
2 dl lättmjölk
0,5 msk koncentrerad apelsinjuice
Gör så här:
Mosa bananen något. Kör den tillsammans med mjölk och apelsinjuice i en mixer. Häll upp drinken i ett vackert glas.
Hallon- och flädersmoothie
Du behöver:
4 dl frysta hallon
1,5 dl koncentrerad flädersaft
2 dl naturell yoghurt 3 % fett, ev låglaktos
Gör så här:
Kör hallon, flädersaft och yoghurt i en mixer. Häll upp i 2 vackra glas. Strö på lite jordgubbskulor.
Mango- och jordgubbsdrink
Du behöver:
200 gram fryst mango i tärningar
4 dl jordgubbar frysta
5 dl vaniljyoghurt
1 msk limejuice färskpressad
2 msk socker
Gör så här:
Lägg mango, halvtinade jordgubbar, vaniljyoghurt, lime och socker i en bunke. Mixa alltsammans med en mixerstav. Häll upp i 4 höga glas.
Citrusshake
Du behöver:
4 apelsiner
75 gram lime (ungefär 1 styck)
1 msk ingefära färsk, riven
2 msk honung flytande
4 dl Mild lättyoghurt, vaniljsmak (arla)
0,5 st apelsin i skivor
4 pepparkakor
Gör så här:
Pressa citrusfrukterna.
Mixa citrussaften med ingefära, honung och vaniljyoghurt så det blir skummigt.
Häll upp i glas och dekorera med apelsinskivor och servera direkt med en liten pepparkaka till.
Ananas-smoothie
Du behöver:
500 gram färsk ananas
2 dl utspädd ananasjuice
4 dl vaniljyoghurt
1,5 msk vit sirap
100 gram ananas att garnera med
Gör så här:
Skär bort skalet och dela ananasen i bitar. Frys ananasbitarna cirka 1 timma. Blanda ananas, juice, yoghurt och sirap i en matberedare och kör alltsammans i några sekunder.
Häll upp i 4 glas. Garnera med ananas.
FAKTA: Kristina Eriksson/Viktklubb.se
15 feb. 2010
Säljstopp för bakteriekött
Ministern efter Aftonbladets avslöjande: Det är allvarligt
STOCKHOLM/GÖTEBORG. Mängder av bakteriesmittat kycklingkött importeras till Sverige.
Efter Aftonbladets avslöjande i går inför en av de största grossisterna omedelbart säljstopp.
Nu väljer även jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) att kommentera kycklingskandalen:
– Vi måste ställa krav på maten, sådana här produkter ska vi inte ha i Sverige.
5 av 16 importerade kycklingar i Aftonbladets och Livsmedelsverkets test var smittade med antibiotikaresistenta tarmbakterier.
Den unika undersökningen avslöjade för första gången att svenska konsumtenter riskerar få i sig de farliga bakterierna.
Förra året dog tre spädbarn på Västerås lasarett efter att ha smittats med ESBL-bildande tarmbakterier som står emot antibiotika. Bakterierna dödar 25? 000 människor varje år i Europa.
Säljs till storkök i Sverige
Det är fortfarande oklart hur stor risken är att smittas via maten och om det finns några sådana fall i Sverige. Men om köttet inte är ordentligt tillagat är det fullt möjligt att smittas.
Kycklingarna som bar på bakterien kommer från Holland, Brasilien och Argentina och säljs i huvudsak via grossister till svenska storkök.
Efter att undersökningen publicerades i går reagerade en av Sveriges största matgrossister, Servera, med att omedelbart sluta sälja brasilianskt kycklingkött.
– Vi kommer ha säljstopp tills vi får klarhet i hur det här förhåller sig, säger Nils Berntsson på Servera.
En annan stor svensk grossist, Menigo, kommer nu gå igenom sitt sortiment för att se om de kan ha partier av smittad kyckling.
– Vi säljer mest svensk kyckling men vi ska kontrollera det här och se om allt är schysst, säger Johan Köhler på Menigo.
”Maten ska vara sund”
Jordbruksminister Eskil Erlandsson tycker det är allvarligt att smittad mat importeras till Sverige. Att offentliga kök som skolor och sjukhus är de största kunderna gör saken än mer allvarlig.
– Vi serverar tre miljoner måltider om dagen från offentliga kök. Det är viktigt att den är god och sund och därför måste vi ställa krav på den vara man köper, säger han.
Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges konsumenter, kräver ett förbud mot att antibiotika ges i förebyggande syfte – vilket ligger bakom den explosionsartade ökningen av multiresistenta bakterier.
– Och skärp kontrollen av dem som importerar och säljer kyckling, säger han.
Han hoppas att Aftonbladets avslöjande leder till skärpt kontroll. Och han efterlyser större ansvarstagande bland dem som importerar och säljer kyckling.
– I butiken kan konsumenten åtminstone skydda sig genom att köpa ursprungsmärkt kyckling. Men på restauranger och i offentliga matsalar är vi utlämnade, säger Jan Bertoft.
Min Kommentar: Det måste bli bättre! Vi ska kunna lita på
kosten vi köper hem från vår butik eller uteställe! Kyckling
är en bra fågel som bör finnas med i kostintaget ett par gånger
i veckan! Är du osäker, så köp svenskt!
Ministern efter Aftonbladets avslöjande: Det är allvarligt
STOCKHOLM/GÖTEBORG. Mängder av bakteriesmittat kycklingkött importeras till Sverige.
Efter Aftonbladets avslöjande i går inför en av de största grossisterna omedelbart säljstopp.
Nu väljer även jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) att kommentera kycklingskandalen:
– Vi måste ställa krav på maten, sådana här produkter ska vi inte ha i Sverige.
5 av 16 importerade kycklingar i Aftonbladets och Livsmedelsverkets test var smittade med antibiotikaresistenta tarmbakterier.
Den unika undersökningen avslöjade för första gången att svenska konsumtenter riskerar få i sig de farliga bakterierna.
Förra året dog tre spädbarn på Västerås lasarett efter att ha smittats med ESBL-bildande tarmbakterier som står emot antibiotika. Bakterierna dödar 25? 000 människor varje år i Europa.
Säljs till storkök i Sverige
Det är fortfarande oklart hur stor risken är att smittas via maten och om det finns några sådana fall i Sverige. Men om köttet inte är ordentligt tillagat är det fullt möjligt att smittas.
Kycklingarna som bar på bakterien kommer från Holland, Brasilien och Argentina och säljs i huvudsak via grossister till svenska storkök.
Efter att undersökningen publicerades i går reagerade en av Sveriges största matgrossister, Servera, med att omedelbart sluta sälja brasilianskt kycklingkött.
– Vi kommer ha säljstopp tills vi får klarhet i hur det här förhåller sig, säger Nils Berntsson på Servera.
En annan stor svensk grossist, Menigo, kommer nu gå igenom sitt sortiment för att se om de kan ha partier av smittad kyckling.
– Vi säljer mest svensk kyckling men vi ska kontrollera det här och se om allt är schysst, säger Johan Köhler på Menigo.
”Maten ska vara sund”
Jordbruksminister Eskil Erlandsson tycker det är allvarligt att smittad mat importeras till Sverige. Att offentliga kök som skolor och sjukhus är de största kunderna gör saken än mer allvarlig.
– Vi serverar tre miljoner måltider om dagen från offentliga kök. Det är viktigt att den är god och sund och därför måste vi ställa krav på den vara man köper, säger han.
Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges konsumenter, kräver ett förbud mot att antibiotika ges i förebyggande syfte – vilket ligger bakom den explosionsartade ökningen av multiresistenta bakterier.
– Och skärp kontrollen av dem som importerar och säljer kyckling, säger han.
Han hoppas att Aftonbladets avslöjande leder till skärpt kontroll. Och han efterlyser större ansvarstagande bland dem som importerar och säljer kyckling.
– I butiken kan konsumenten åtminstone skydda sig genom att köpa ursprungsmärkt kyckling. Men på restauranger och i offentliga matsalar är vi utlämnade, säger Jan Bertoft.
Min Kommentar: Det måste bli bättre! Vi ska kunna lita på
kosten vi köper hem från vår butik eller uteställe! Kyckling
är en bra fågel som bör finnas med i kostintaget ett par gånger
i veckan! Är du osäker, så köp svenskt!
Kotknackare bättre än gym
Promenader och styrketräning heter universalreceptet för de flesta som har ont i nacken eller ryggen. En ny svensk undersökning visar dock att det kan vara bättre att gå till en naprapat.
– Chansen till betydande smärtminskning var 30 procent större om man tillhörde naprapatgruppen, säger professor Eva Vingård vid Akademiska sjukhuset, till Uppsala Nya Tidning.
Minskad värk hos alla
Hon och kollegor på Karolinska institutet i Stockholm ville se hur effektiv naprapatbehandling är jämfört med de råd om fysisk aktivitet och smärthantering som de flesta får i dag. Sammanlagt ingick 400 personer i studien, främst kvinnor som länge haft besvär med värk i nacke, rygg eller bådadera.
Före, under och efter behandlingsperioden fick de fylla i en enkät om hur ont de hade. Det visade sig att värken minskade hos alla, men de som fått massage eller töjt och manipulerat ryggraden hos en naprapat fick allra bäst effekt.
Min Kommentar: Detta är helt riktigt! Nack och ryggont
kan inte botas av enbart styrketräning!
Däremot en kombination tycker jag är viktigt att UNDERSTRYKA
kan få dig helt smärtfri. Sjukvården vill helst bota allt med
piller, men gå även till en napprapat innan du gör något annat!!
Promenader och styrketräning heter universalreceptet för de flesta som har ont i nacken eller ryggen. En ny svensk undersökning visar dock att det kan vara bättre att gå till en naprapat.
– Chansen till betydande smärtminskning var 30 procent större om man tillhörde naprapatgruppen, säger professor Eva Vingård vid Akademiska sjukhuset, till Uppsala Nya Tidning.
Minskad värk hos alla
Hon och kollegor på Karolinska institutet i Stockholm ville se hur effektiv naprapatbehandling är jämfört med de råd om fysisk aktivitet och smärthantering som de flesta får i dag. Sammanlagt ingick 400 personer i studien, främst kvinnor som länge haft besvär med värk i nacke, rygg eller bådadera.
Före, under och efter behandlingsperioden fick de fylla i en enkät om hur ont de hade. Det visade sig att värken minskade hos alla, men de som fått massage eller töjt och manipulerat ryggraden hos en naprapat fick allra bäst effekt.
Min Kommentar: Detta är helt riktigt! Nack och ryggont
kan inte botas av enbart styrketräning!
Däremot en kombination tycker jag är viktigt att UNDERSTRYKA
kan få dig helt smärtfri. Sjukvården vill helst bota allt med
piller, men gå även till en napprapat innan du gör något annat!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
