Fråga: Vad anser du om doping?
Min kommentar: Svaret finns på min hemsida, men jag kan tillägga att det är olyckligt att fler och fler dopar sig! Frågor på nätsidor om olika preparat till viktnedgång och annat är vardagsmat nu, men det verkar som om frågeställare inte har en aning om att en del av dessa anses vara doping! Bästa är att fråga på dopingjouren.se!
26 dec. 2007
Varför strongman, Rickard?
Mitt svar är ganska enkelt! Varken SHIF eller Styrkelyftförbundet hade en plats till mig. Skulle jag gå till den ena eller andra fick jag ändra på mina träningsmetoder!
Dessutom är det ju så här, att mitt rekord i kronlyft på 320 kg är inget som kommer att hålla i längden. Jag har lyft denna vikt 2 ggr, men jag håller mig till vikt upp till 300 kg. I år 2007 är mitt rekord bara på 290 kg! Att förbättra sitt lyft med ett par kilo per år, är ett utmärkt sätt att tävla med sig själv!
Strongman är dessutom inget fast begrepp. Då menar jag att marklyft, bänkpress och andra grenar kan se så olika ut. Mitt speciella kronlyft är just mitt sätt att lyfta på. Mitt rörelsehinder ställer till det en del, när det gäller att hitta rätt grenar! Jag vägde 60 kg när jag gjorde kronlyftet på 320kg! Jämfört med en strongman utan handikapp så tar han 1 ton i samma gren!
Min träning ser annolundare ut. Jag kan lyfta reps på 260X3 eller köra 280X2 kg. Dessutom ser dessa lyft till, att jag blir starkare i rygg, knä, axlar, armar! Vilket är positivt när jag ska ut genom dörrar och andra ting med min rullator!
Dessutom är det ju så här, att mitt rekord i kronlyft på 320 kg är inget som kommer att hålla i längden. Jag har lyft denna vikt 2 ggr, men jag håller mig till vikt upp till 300 kg. I år 2007 är mitt rekord bara på 290 kg! Att förbättra sitt lyft med ett par kilo per år, är ett utmärkt sätt att tävla med sig själv!
Strongman är dessutom inget fast begrepp. Då menar jag att marklyft, bänkpress och andra grenar kan se så olika ut. Mitt speciella kronlyft är just mitt sätt att lyfta på. Mitt rörelsehinder ställer till det en del, när det gäller att hitta rätt grenar! Jag vägde 60 kg när jag gjorde kronlyftet på 320kg! Jämfört med en strongman utan handikapp så tar han 1 ton i samma gren!
Min träning ser annolundare ut. Jag kan lyfta reps på 260X3 eller köra 280X2 kg. Dessutom ser dessa lyft till, att jag blir starkare i rygg, knä, axlar, armar! Vilket är positivt när jag ska ut genom dörrar och andra ting med min rullator!
Medelhavskost
Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett, Medelhavskost.
ca 35 E% fett
ca 25 E% protein
ca 40 E% kolhydrater
Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett, Medelhavskost.
ca 35 E% fett
ca 25 E% protein
ca 40 E% kolhydrater
Koncept:
Ät mycket fisk, gröna bladgrönsaker, grönsaker, frukt, fullkorn, bröd, olivolja, rapsolja. Komplettera med baljväxter (bönor och ärtor), nötter och potatis. Sparsamt med mörkt kött, ägg och mjölkprodukter.
Positivt:
Medelhavskosten har visat sig full med naturliga antioxidanter. Innehåller nyttiga enkelomätattade fettsyror och rikligt med den fleromättade fettsyran Omega-3. Intaget av kolhydrater är måttligt, kommer främst från grönsaker och spannmål. Kosten har även visat sig bra mot hjärt- och kärlsjukdomar, dessutom ledgångsreumatism. Cancertalet är även lägre bland folk som lever i länder med denna kost. Kosten anses även minska risken för diabetes typ 2 på grund av sitt måttliga intag av snabba kolhydrater. Stort intag av naturliga antioxidanter, nyttiga fetter med mindre mättade fetter till förmån för de enkelomättade samt fleromättade fetterna, där blandning av Omega-6 och Omega-3 har visat sig viktig i senare forskning.
Den kretensiska medelhavskost är den alternativa kostmetod som även rönt stort intresse från traditionellt håll, sjukhus, forskning mm.
Negativt:
Inga negativa sidor har presenterats
Medelhavskosten har visat sig full med naturliga antioxidanter. Innehåller nyttiga enkelomätattade fettsyror och rikligt med den fleromättade fettsyran Omega-3. Intaget av kolhydrater är måttligt, kommer främst från grönsaker och spannmål. Kosten har även visat sig bra mot hjärt- och kärlsjukdomar, dessutom ledgångsreumatism. Cancertalet är även lägre bland folk som lever i länder med denna kost. Kosten anses även minska risken för diabetes typ 2 på grund av sitt måttliga intag av snabba kolhydrater. Stort intag av naturliga antioxidanter, nyttiga fetter med mindre mättade fetter till förmån för de enkelomättade samt fleromättade fetterna, där blandning av Omega-6 och Omega-3 har visat sig viktig i senare forskning.
Den kretensiska medelhavskost är den alternativa kostmetod som även rönt stort intresse från traditionellt håll, sjukhus, forskning mm.
Negativt:
Inga negativa sidor har presenterats
Stenålderskost (paleolitisk kost)
Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett, Stenålderskost.
ca 28 - 47 E% fett
ca 19 - 35 E% protein
ca 22 - 40 E% kolhydrater
Koncept:
Stenålderkost bygger på att vi ska äta som vi tror att vi gjorde innan vi blev ett jordbrukssamhälle. Detta innebär främst vilt kött, fisk, grönsaker, frukt, nötter och frön. Man får inte äta spannmål, mjölkprodukter och livsmedel som innehåller mycket socker. Dessa räknas som föda som inte är anpassade för människan eftersom de tillkom senare som föda i samband med att jordbrukssamhället började att utvecklas, något som i mänskligt perspektivt är ganska så sent.
Positivt:
Vilt kött är en väldigt koncentrerad proteinkälla och innehåller dessutom mindre mättat fett än vanligt kött vilket är bra. Fisk har många positiva egenskaper och visat sig innehålla mycket av den fleromättade fettsyran Omega-3 vilken har många fördelar. Intaget av mindre kolhydrater anses även minska risken för fetma och diabetes typ 2. Kosten i sig innehåller en hel del med antioxidanter och andra bra näringsämnen.
Negativt:
Vem vet hur nyttig och faktisk allsidig kosten var på stenåldern. Att stänga ute mjölkprodukter och alla spannmål kan säkert passa somliga, men inte alla.
GI
GI
Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett, GI.
ca 30 E% fett
ca 20 - 30 E% protein
ca 40 - 50 E% kolhydrater
Koncept:
Man ska välja kolhydrater som har lågt GI-värde, så kallade långsamma kolhydrater framför kolhydrater som har högt GI-värde, så kallade snabba kolhydrater.
Ät helkorn, fullkornsbröd med hela korn, ärtor, bönor, linser och råris som har lågt GI-värde. Frukt, bär, pasta och mjölkprodukter har låg till medel i GI och är godkända.
Undvik vitt mjöl, godis, socker, sötad juice, läskedrycker, vitt bröd, snabbris mm. i större mängder, dessa har högt GI-värde. För att kompensera livsmedel med högt GI ät samtidigt kost med lågt GI-värde i samma måltid.
Man ska välja kolhydrater som har lågt GI-värde, så kallade långsamma kolhydrater framför kolhydrater som har högt GI-värde, så kallade snabba kolhydrater.
Ät helkorn, fullkornsbröd med hela korn, ärtor, bönor, linser och råris som har lågt GI-värde. Frukt, bär, pasta och mjölkprodukter har låg till medel i GI och är godkända.
Undvik vitt mjöl, godis, socker, sötad juice, läskedrycker, vitt bröd, snabbris mm. i större mängder, dessa har högt GI-värde. För att kompensera livsmedel med högt GI ät samtidigt kost med lågt GI-värde i samma måltid.
Positivt:
Läran om olika livsmedels olika GI-värden och vilken inverkan dessa kan ha på kroppen kommer ursprungligen från diabetikerhåll, där det har visat sig vara en bra metod för att kontrollera sina blodsockervärden med. Metoden har visat sig effektiv för bättre kontroll av hormonet insulin. Den största förtjänsten ligger därför i att man fått upp ögonen för att även kolhydrater kan leda till fetma och andra följdsjukdomar och att det är viktigt att balansera sitt kolhydratintag samt därtill välja rätt sorts kolhydrater.
Negativt:
Lätt att stirra sig blind på alla dessa GI-värden som faktiskt kan vara missvisande i vissa fall. Vad som inte framgått riktigt för många är att det är Glykemisk belastning som är det intressanta för att beräkna en måltids totala innehåll av så kallade bra (långsamma) eller dåliga (snabba) kolhydrater. Man tar ingen större hänsyn till näringsinnehållet i de livsmedel som man stoppar i sig som är väl så vikigt för att balansera en måltid. Det finns också ibland en överdriven rädsla för de så kallade snabba kolhydraterna som faktiskt kan ha en funktion att fylla vid behov av snabb energi hos en frisk kropp. Hur så kallade snabba kolhydrater och insulinet fungerar i vår kropp har också visat sig väldigt individuellt.
Lätt att stirra sig blind på alla dessa GI-värden som faktiskt kan vara missvisande i vissa fall. Vad som inte framgått riktigt för många är att det är Glykemisk belastning som är det intressanta för att beräkna en måltids totala innehåll av så kallade bra (långsamma) eller dåliga (snabba) kolhydrater. Man tar ingen större hänsyn till näringsinnehållet i de livsmedel som man stoppar i sig som är väl så vikigt för att balansera en måltid. Det finns också ibland en överdriven rädsla för de så kallade snabba kolhydraterna som faktiskt kan ha en funktion att fylla vid behov av snabb energi hos en frisk kropp. Hur så kallade snabba kolhydrater och insulinet fungerar i vår kropp har också visat sig väldigt individuellt.
Atkins
Atkins
Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett, Atkins.
ca 50 E% fett
ca 30 E% protein
ca 20 E% kolhydrater
Koncept:
Atkins räknas som en ketogen diet tack vare den låga halten av kolhydrater och stora andelen av fett i kosten vilken innebär att mer fria fettsyror, så kallade ketoner används som bränsle. Kosten har en tydlig koppling till problem som kan uppstå med allt för mycket snabba kolhydrater och hur dessa kan påverka insulinet. Enkla sockerarter och raffinerade kolhydrater bör man undvika i största mån. Fleromättade fetter och transfetter ses som en stor bov vad gäller skapande av fria radikaler vilket bör minimeras och även vägas upp med intag av antioxidanter. Balansen mellan de fleromättade fettsyrorna Omega-3 anser Atkins som viktig. Fisk anses vara bra föda eftersom den innehåller Omega-3. Linfröolja likaså. Enkelomättade fettsyror anses nyttiga, olivolja förordas. Mättade fetter är mer acceptabla än i andra kostmetoder, därför är kött, ägg
och mjölkprodukter av olika slag tillåtna i större grad.
Man ska börja med lågt innehåll kolhydrater, ca 20 % när man börjar med denna kostmetod, något som man sen kan successivt höja något.
Atkins har en ganska djup förklaring till varför vi behöver tillskott av vitaminer och mineraler, dessutom förodrar han tillskott av vissa hormoner vid äldre ålder.
Positivt:
Studier på denna kost precis som andra beskrivna här har faktiskt visat att man kan gå ner i vikt med denna kost. Den har visat sig effektiv mot personer med stor fetma, sådana som troligtvis har stort insulinproblem. Dessutom har Atkins gjort oss uppmärksam på de snabba kolhydraterna och dess dilemma.
Studier på denna kost precis som andra beskrivna här har faktiskt visat att man kan gå ner i vikt med denna kost. Den har visat sig effektiv mot personer med stor fetma, sådana som troligtvis har stort insulinproblem. Dessutom har Atkins gjort oss uppmärksam på de snabba kolhydraterna och dess dilemma.
Negativt:
Det stora intaget av mättade fetter kritiseras och anses farligt, dessutom risken att man genom det låga kolhydratintaget kan missa nyttiga näringsämnen och antioxidanter. Detta kompenserar Atkins med kosttillskott av olika slag på gott och ont. Det höga intaget av proteiner och fett sammantaget anser många kunna vara skadligt även om forskningen inte är helt enig i frågan. De Ketogena kostmetoderna anses därtill kunna öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar på längre sikt anser somliga. Bristen på fibrer kan även leda till förstoppning. Det kan finnas risker med ett så stort intag av proteiner, även om det inte är bevisat. Frukt och grönt får en undantagen roll i Atkins diet. Dieten kan bli tråkig i längden. Långtidsanvändning av dieten kan göra vanliga kolhydrater som ris, potatis etc till att din kropp gör om dessa till fett!
Det stora intaget av mättade fetter kritiseras och anses farligt, dessutom risken att man genom det låga kolhydratintaget kan missa nyttiga näringsämnen och antioxidanter. Detta kompenserar Atkins med kosttillskott av olika slag på gott och ont. Det höga intaget av proteiner och fett sammantaget anser många kunna vara skadligt även om forskningen inte är helt enig i frågan. De Ketogena kostmetoderna anses därtill kunna öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar på längre sikt anser somliga. Bristen på fibrer kan även leda till förstoppning. Det kan finnas risker med ett så stort intag av proteiner, även om det inte är bevisat. Frukt och grönt får en undantagen roll i Atkins diet. Dieten kan bli tråkig i längden. Långtidsanvändning av dieten kan göra vanliga kolhydrater som ris, potatis etc till att din kropp gör om dessa till fett!
25 dec. 2007
Fett och Kolhydrater
Fakta: Kolhydrater
Finns i: Bröd, gryner, pasta, potatis, frukt och grönsaker. Socker ingår också i begreppet kolhydrater.
Är bra för: Ger energi och ork. Hjärnan behöver kolhydrater för att kunna fungera och kroppen behöver dem för att bygga upp cellerna. Kolhydrater är också viktiga för ämnesomsättningen.
Om du äter för lite: Känner du dig trött och orkeslös.
Om fett
- Avstå inte, välj rätt!!
Du måste äta fett varje dag för att din kropp ska fungera.
Fett tillför energi och innehåller livsviktiga vitaminer som A, D, E och K. Själva fettväven är dessutom isolerande och skyddar de inre organen.
Eftersom fett är så viktigt för vår överlevnad kan kroppen lätt lagra fett, som en energireserv.
Äter du en balanserad kost behöver du inte vara rädd för att få i dig för lite fett. Faran är snarare det omvända.
Många undviker fett när de försöker gå ner i vikt. Det är rätt tänkt. Fett är det näringsämne som innehåller mest kalorier per gram. Men låt det inte gå över styr. Äter du för lite fett minskar fettförbränningen. Du måste äta fett för att förbränna fett. Det du ska fokusera på är att välja rätt sorts fett, inte att avstå.
Omättat och mättat fett
Man kan dela in fett i två huvudgrupper - omättat och mättat fett.Vilken grupp ett fett tillhör beror på hur fettsyrorna, fettets byggstenar, är uppbyggda kemiskt.Omättade fetter kan vara enkelomättade eller fleromättade.
Det omättade fettet är bäst för hälsan. Det finns bland annat i vegetabiliska oljor, fet fisk som ål, lax och makrill och skaldjur.
Kroppen kan inte framställa omättat fett själv så det är viktigt att vi får i oss det via maten.
Det sämre mättade fettet finns i feta charkuteri och mejeriprodukter.
Mättat fett fastnar i blodådrorna och höjer blodtrycket.
Det ökar risken för hjärt – och kärlsjukdomar.
För att få i dig mindre mättat kan du begränsa ditt intag av
korv, fläsk, fet mjölk, smör, grädde och ost.
Vegetabiliskt fett
Oljor från växtriket kallas vegetabiliska.
Solrosolja, rapsolja och olivolja är exempel på vegetabiliska oljor. De är rika på omättade fettsyror och alltså bra för kroppen. Vanlig matolja är en blandning av raps –och solrosolja.
Omega-6 och Omega-3
Omega-6 och Omgega-3 är så kallade essentiella fettsyror. De behövs bland annat för uppbyggnaden av nya celler. Kroppen kan inte tillverka essentiella fettsyror själv, så vi måste få i oss dem via det vi äter.Omega-6 finns i alla vegetabiliska oljor. Omega-3 i fet fisk och skaldjur. För att få i dig tillräckliga mängder bör du äta feta fiskar ett par gånger i veckan.
Både Omega-6 och Omega-3 är fleromättade.
Transfett
Vid viss härdning bildas så kallade transfettsyror. Forskning pågår om transfett är farligt. Vad man vet idag är att transfett höjer det onda kolesterolet, det som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Transfett var tidigare vanligt i margarin, men man har ändrat tillverkningsmetoderna. Nu får du i dig transfett genom till exempel:
- Industribakade kex och kakor
- Pulversoppor och pulversåser
- Snacks som chips och ostbågar
- Frityrolja
Egentligen finns det ingen orsak att skilja på transfetter och mättat fett. De har samma egenskaper och samma dåliga hälsoeffekter. Vi bör äta mindre av båda sorterna.
Kolesterol
Kolesterol räknas också till fetterna. Vi får i oss kolestrol via animaliska livsmedel.
Dessutom finns det naturligt i våra kroppar. Kolesterol behövs bland annat för produktionen av östrogen och testosteron.
Kolesterol i sig är alltså inget farligt. Det är ett överskott av kolesterol i blodet som är en riskfaktor. Det kan leda till återförfettning, det vill säga att blodådrorna slammar igen. Då får blodet svårare att rinna igenom och hjärtat måste arbeta hårdare.
Hur mycket fett är lagom?
Max 30 procent av ditt dagliga energiintag bör komma från fett.
Genomsnittet i Sverige ligger lite över det, på cirka 34 procent.
En dryg fjärdedel av fettet kommer från mattfetter och oljor, en femtedel från ost, grädde och mjölk, en femtedel från kött och köttprodukter samt en femtedel från kaffebröd, godis och glass.
Max 10 procent av kalorierna bör komma från transfett och mättat fett.
För att räkna fram hur mycket fett du behöver per dag kan du ta 30 procent av din kalorinivå och dela summan med nio. Då får du fram hur många gram fett du ska äta per dag.
Finns i: Bröd, gryner, pasta, potatis, frukt och grönsaker. Socker ingår också i begreppet kolhydrater.
Är bra för: Ger energi och ork. Hjärnan behöver kolhydrater för att kunna fungera och kroppen behöver dem för att bygga upp cellerna. Kolhydrater är också viktiga för ämnesomsättningen.
Om du äter för lite: Känner du dig trött och orkeslös.
Om fett
- Avstå inte, välj rätt!!
Du måste äta fett varje dag för att din kropp ska fungera.
Fett tillför energi och innehåller livsviktiga vitaminer som A, D, E och K. Själva fettväven är dessutom isolerande och skyddar de inre organen.
Eftersom fett är så viktigt för vår överlevnad kan kroppen lätt lagra fett, som en energireserv.
Äter du en balanserad kost behöver du inte vara rädd för att få i dig för lite fett. Faran är snarare det omvända.
Många undviker fett när de försöker gå ner i vikt. Det är rätt tänkt. Fett är det näringsämne som innehåller mest kalorier per gram. Men låt det inte gå över styr. Äter du för lite fett minskar fettförbränningen. Du måste äta fett för att förbränna fett. Det du ska fokusera på är att välja rätt sorts fett, inte att avstå.
Omättat och mättat fett
Man kan dela in fett i två huvudgrupper - omättat och mättat fett.Vilken grupp ett fett tillhör beror på hur fettsyrorna, fettets byggstenar, är uppbyggda kemiskt.Omättade fetter kan vara enkelomättade eller fleromättade.
Det omättade fettet är bäst för hälsan. Det finns bland annat i vegetabiliska oljor, fet fisk som ål, lax och makrill och skaldjur.
Kroppen kan inte framställa omättat fett själv så det är viktigt att vi får i oss det via maten.
Det sämre mättade fettet finns i feta charkuteri och mejeriprodukter.
Mättat fett fastnar i blodådrorna och höjer blodtrycket.
Det ökar risken för hjärt – och kärlsjukdomar.
För att få i dig mindre mättat kan du begränsa ditt intag av
korv, fläsk, fet mjölk, smör, grädde och ost.
Vegetabiliskt fett
Oljor från växtriket kallas vegetabiliska.
Solrosolja, rapsolja och olivolja är exempel på vegetabiliska oljor. De är rika på omättade fettsyror och alltså bra för kroppen. Vanlig matolja är en blandning av raps –och solrosolja.
Omega-6 och Omega-3
Omega-6 och Omgega-3 är så kallade essentiella fettsyror. De behövs bland annat för uppbyggnaden av nya celler. Kroppen kan inte tillverka essentiella fettsyror själv, så vi måste få i oss dem via det vi äter.Omega-6 finns i alla vegetabiliska oljor. Omega-3 i fet fisk och skaldjur. För att få i dig tillräckliga mängder bör du äta feta fiskar ett par gånger i veckan.
Både Omega-6 och Omega-3 är fleromättade.
Transfett
Vid viss härdning bildas så kallade transfettsyror. Forskning pågår om transfett är farligt. Vad man vet idag är att transfett höjer det onda kolesterolet, det som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Transfett var tidigare vanligt i margarin, men man har ändrat tillverkningsmetoderna. Nu får du i dig transfett genom till exempel:
- Industribakade kex och kakor
- Pulversoppor och pulversåser
- Snacks som chips och ostbågar
- Frityrolja
Egentligen finns det ingen orsak att skilja på transfetter och mättat fett. De har samma egenskaper och samma dåliga hälsoeffekter. Vi bör äta mindre av båda sorterna.
Kolesterol
Kolesterol räknas också till fetterna. Vi får i oss kolestrol via animaliska livsmedel.
Dessutom finns det naturligt i våra kroppar. Kolesterol behövs bland annat för produktionen av östrogen och testosteron.
Kolesterol i sig är alltså inget farligt. Det är ett överskott av kolesterol i blodet som är en riskfaktor. Det kan leda till återförfettning, det vill säga att blodådrorna slammar igen. Då får blodet svårare att rinna igenom och hjärtat måste arbeta hårdare.
Hur mycket fett är lagom?
Max 30 procent av ditt dagliga energiintag bör komma från fett.
Genomsnittet i Sverige ligger lite över det, på cirka 34 procent.
En dryg fjärdedel av fettet kommer från mattfetter och oljor, en femtedel från ost, grädde och mjölk, en femtedel från kött och köttprodukter samt en femtedel från kaffebröd, godis och glass.
Max 10 procent av kalorierna bör komma från transfett och mättat fett.
För att räkna fram hur mycket fett du behöver per dag kan du ta 30 procent av din kalorinivå och dela summan med nio. Då får du fram hur många gram fett du ska äta per dag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
